Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Teologi och filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
filosofien voro Sigfridus Aronus Forsius och Johannes Franckenius.
Den förre, som framför allt var astrolog, utgav almanackor, i vilka
det kommande årets händelser förutsades, samt förefaller snarast
såsom en fantast, vilken knappt varit rätt klok. Franckenius,
som var professor i medicin och mera vetenskaplig, var en ivrig
anhängare av Paracelsus och sysslade mest med alkemi och »de
vises sten», men var nog icke utan all betydelse för det naturveten-
skapliga studiet vid universitetet, och i hans och Forsius’ fantasterier
låg dock en mer eller mindre medveten opposition icke blott mot
den fantasitorra aristotelismen, utan ock mot den ortodoxa teologien.
Mera betydde Johannes Thomæ Bureus, vilken jag i ett annat
sammanhang får tillfälle att utförligare behandla. Han var en ut-
präglad mystiker, starkt påverkad av Paracelsus, Pico della Mirándola
och Reuchlin, och han gick fullkomligt upp i den kabbalistik, som
särskilt genom de båda sistnämndas arbeten nu trängt in också i
västerlandets vetenskap. Hans kabbalistiska skrifter förefalla oss väl
tämligen obegripliga, men utan tvivel hade de en viss inverkan på
samtiden, ty han gav dock under en av ortodoxism och aristotelism
behärskad tid ett uttryck åt den mystik, som finnes i det svenska
lynnet, och han har beröringspunkter både med Birgitta och med
Swedenborg. Han hade drömmar och visioner, vilka han upptecknade
och tolkade, han hade uppenbarelser av änglar och levde fullkomligt i
en fantastisk, övernaturlig värld. I varje fall har han haft en icke ringa
inverkan på 1600-talets väl största begåvning — Georg Stiernhielm.
Stiernhielm publicerade aldrig något arbete i filosofi, och han kom
därför icke att utöva något större inflytande på sin samtid, som
endast i det personliga umgänget lärde känna hans åsikter. Men
under senare delen av sitt liv skrev han träget på ett större filoso-
fiskt arbete, som i hans anteckningar har flera växlande titlar såsom
Umbra sapientiæ, Monije Minervæ m. m. Det blev säkerligen aldrig
färdigt, finnes i varje fall blott kvar i fragment. Dessa och andra
filosofiska anteckningar av honom hava nu utgivits av Johan Nordström,
som till dem fogat en grundlärd inledning om Stiernhielms filosofi.
Det, som vid denna utredning kanske först slår läsaren, är Stiernhielms
starka mottaglighet för alla rörelser inom den samtida filosofien.
Mot den aristoteliska logikens tomma begreppslek var han redan
såsom ung avogt stämd, och en bland hans tidigaste anteckningar
lyder: »undvik omsorgsfullt skolastiska och aristoteliska disputa-
tioner». Ett dess starkare intryck tog han av den florentinska plato-
nismen. En huvudlära inom denna var teorien om en uruppenbarelse,
som återfinnes hos Moses, Zoroaster, Plermes Trismegistus och andra
av forntidens vise. Från dem hade denna uppenbarelse traderats
Bureus.
Stiern-
hielm.
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
