Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Teologi och filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teo-
logien.
TEOLOGI OCH FILOSOFI
översikt av det allmänna kultur-
I
Synkre-
tismen.
detta århundrade spåra vissa rörelser, som bebåda framtiden.
i Man kan spåra dem även inom teologien. Vi minnas, huru Johan
III med sin liturgi sökte åvägabringa en försoning mellan de stridande
I kyrkorna. Samma tendens bryter fram även under ortodoxismens
tid, då såsom den s. k. Synkretismen, vilken — liksom liturgien —
kan betraktas såsom ett uttryck för den religiösa känslans reaktion
mot bekännelsekristendomen. Visserligen står denna synkretism
ännu kvar på reformationstidens ståndpunkt, så till vida att man
hoppas att genom en ny, mera vid bekännelse kunna ena de stri-
dande kyrkorna. Men i det krav på tolerans mot oliktänkande, som
dock är synkretismens bärande idé, ligger å den andra sidan ett
varsel om Dalins och Kellgrens århundrade. Synkretismens främste
representant i Sverige var den lärde och begåvade Johannes Matthiæ
(1592—167°), vilken såsom Gustav Adolfs fältpräst och Kristinas
lärare icke varit utan allt inflytande på deras mera breda uppfattning
av de religiösa frågorna. 1643 hade han blivit biskop i Strängnäs och
utgav såsom sådan ett utkast till en kyrkoordning, Idea boni ordinis.
Redan i den strid, till vilken denna gav anledning, gjorde han ett
skarpt anfall på samtidens »teologiska grälmakare, vilka överglänsa
t. o. m. antikens solister samt åsidosätta fromhetens gärningar och
den kristliga endräkten för att i stället syssla med uppradandet av
andras villomeningar».
I skriften Ramus olivæ septentrionalis (1656—1661) gick han ännu
RAN denna
tillståndet övergå vi till de olika veten-
skapernas utveckling under denna tid.
den fria tankens historia är 1600-talet i hela
Europa en bland de mörkaste perioderna.
Det är reaktionens tidsålder, och i ofördrag-
samhet tävla katoliker, lutheraner och kalvi-
nister med varandra. Men å den andra sidan
kan man dock, såsom vi sett, även under
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
