Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Ortodoxismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:
■Mi
land super mycket ont in, det är att beklaga. Men det är mer att
beklaga, att de här i landet supa in atheismum, förrän de resa.»
Likaså skriver en antecknare om livet på Kristinas tid, »att en och
annan gjorde i sin tanke kvickt narr av gudstjänsten eller låtsade
endast för syns skull sätta foten dit». Men »ateismen» yttrade sig
väl ännu blott i likgiltighet för de religiösa formerna.
Mera betydande var den motsatta rörelsen. Den starka religiösa
känsla, som fanns på bottnen av nationallynnet, men som nu icke
längre leddes av statskyrkan, denna kraftiga religiösa fantasi, som
fordom tagit sig ett uttryck i medeltidens mystik, den måste dock
skaffa sig ett utbrott, och detta skedde i den farsot, som under
Karl XI:s tid drog fram genom landet och särskilt härjade de av
ålder mest religiöst anlagda bygderna — i trolldomsraseriet. Medel-
tidens vilda hallucinationer vände åter tillbaka, hela tillvaron be-
folkades på nytt av demoniska väsen, och inbillningskraften, som
den protestantiska förståndsmässigheten så länge hållit i tygeln, blev
åter lika fri, som den varit på Birgittas och Petrus de Dacias tid.
Men den tog sig ock ett annat uttryck och hade tagit sig det
redan innan stormaktsväldets fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
