Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berättar Roberg, att »medicinæ
163
Medicinen
i Stock-
holm.
egendomligt för Sverige, ty på samma sätt var det i hela Europa.
Den förste, som fått blicken öppnad för den kliniska undervis-
ningens betydelse, var holländaren De le Boë-Sylvius, som avled
1672, och Olaus Rudbeck, som så vaket följde med alla rörelser
på vetenskapens område, föreslog redan 1666, att ett nosocomium
eller sjukhus skulle inrättas i Uppsala, vid vilket medicinæ studiosi
kunde få en praktisk handledning vid de sjukas skötsel. Rege-
ringen beviljade verkligen ett anslag å 1,500 daler smt, men detta
utföll aldrig, och först på 1700-talet kom ett dylikt sjukhus till
stånd; ännu så sent som 1831 hade detta endast 10 sängar.
Någon klinisk undervisning förekom därför icke i Uppsala förr
än på 1700-talet. 1717 hade medicine professor Roberg fått -
sasom han skriver — en mäkta sällsam patient, som hade »en utdöd
vänsterfot». Vid detta tillfälle,
studiosi ej allenast hulpe att förrätta en exstirpationem tibias, utan
°ck det dagliga förbandet bivistade, som en elva veckors tid varade,
då den sjuke till sin hälsa bragt åter hemreste». Förmodligen var
detta första gången, som en klinisk undervisning gavs i Uppsala.
vid universitetet med dess disputationsväsen och dess filosofi
hade således en empirisk forskning mycket svårt att arbeta sig
fram, och det gick lättare i huvudstaden, som icke hade något uni-
versitet, som kunde hindra vetenskapens utveckling. Där, i Stock-
holm, fuimos åtskilliga praktiserande läkare, och dessa sammanslöto
s*g 1663 till ett sällskap, Collegium medicum, som erhöll privilegium
På att examinera de medicine doktorer, som ville praktisera i huvud-
staden, sedermera också alla provinsialläkare och stadsläkare i
landsorten, och vidare hade kollegiet uppsikten över alla lägre ut-
övare av medicinen såsom apotekare, fältskärer och barnmorskor
samt dessutom även över åtskilliga kvacksalvare, som i privilegie-
brevet benämnas »empiriker, okulister, kemister, kryddkrämare och
materialister».
Redan förut fanns dock i Stockholm ett annat medicinskt säll-
skap, nämligen barberarämbetet, som var ett gammalt skrå, men
som 1685 Ack en högre dignitet och kallades Societas chirurgica —
detta i samband med det åliggande, societeten nu fick att examinera
alla fältskärer i riket.
Både Collegium medicum och Societas chirurgica voro blott exa-
mensanstalter. Men båda voro dock ej alldeles främmande för
’»ïdèrvisningen. 1682 erhöll barberarämbetet rätt att i rundelen
över Söderport inrätta ett anatomihus, till vilket överståthållaren
skulle lämna de behövliga liken. Den första dissektionen hölls
dock först 1685 och icke i rundelen, utan i huset nr 1 Götgatan,
fe*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
