Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Drottning Kristina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det djupaste förakt. Det berättas, att Boeclerus, som hon gjort till
professor i Uppsala, slutat en föreläsning över Tacitus med de kraft-
fulla orden: »Jag skulle kunna tillägga mera, om dessa svenska
pundhuvuden kunde fatta det.» Historien fortsätter därmed, att de
svenska »pundhuvudena» samlade sig i förstugan utanför föreläs-
ningssalen och där gåvo Boeclerus en ärlig stut; att han verkligen
fått stryk av studenterna, framgår av hans egna brev. Men alldeles
frånsett dylika missöden, som väl voro sällsynta, hade främlingarna
andra obehag, framför allt omöjligheten att få ut de utlovade
lönerna, och redan före drottningens egen avresa hade de hoptals
övergivit henne.
Kristinas insats i vår kultur blev således blott en episod, som
icke fick någon betydelse för den litterära utvecklingen i vårt land.
Ty i själva verket stod hon på en föråldrad ståndpunkt, på den
lärda latinhumanismens, och hon hade ej märkt, att andra rörelser
gjort sig gällande inom tiden. Redan flera år innan hon lämnade
Sverige, hade Stiernhielm diktat sin Hercules. Hon hade varit i
personlig beröring med honom, tyckes hava uppskattat hans lärdom,
möjligen ock hans dikt, men för betydelsen av hans livsgärning hade
hon intet sinne. I vår litteraturhistoria står hon därför såsom en
visserligen i hög grad fascinerande, men exotisk företeelse.
■ T
Vignett ur Pufendorf: Commentarii de rebus suecicis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
