Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Skönlitteraturen vid 1600-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta samtalsspråk måste man hava ett mönster, liksom man haft
Cicero för brevskrivningen och Vergilius för dikten. Om före-
bilden kunde man icke tveka: endast tvenne romerska författare
kunde här komma i fråga, nämligen lustspelsförfattarna Plautus och
Terentius, och av dessa var den senare naturligtvis att föredraga,
enär man i hans komedier återfann det vårdade, urbana samtals-
spåket. Terentius blev således en av skolans viktigare författare.
Men för att med vederbörlig kraft inrista hans fraser i skolyng-
lingarnas hjärnor var det ej nog att blott låta dem översätta hans
stycken. Bättre var att låta dem, sedan de under terminen genom-
gått ett drama, uppföra detta, dels såsom ett examensprov, dels
såsom en festlig avslutning på terminens vedermödor.
Dylika Terentius-föréställningar förekommo mycket ofta i de
svenska skolorna och vid universitetet, och de påbjudas direkt i
åtskilliga konstitutioner. Men en invändning kom man snart —
isynnerhet de ultrakristna ramisterna —- att framställa mot den
kvicke romarens lustspel : de voro dock, trots det eleganta språket,
hedniska till sin världsåskådning samt således ej lämpliga för en
kristen ungdom. De tyska nylatinarna började därför att själva
författa lustspel — i Terentius’ anda och med användandet av hans
iraser, men med ett kristligt eller åtminstone icke hedniskt inne-
håll. Den mest bekante av dessa Terentiusimitatörer är den hol-
ländske pedagogen Cornelius Schonæus, vars dramer flitigt upp-
fördes i svenska skolor; ett av hans stycken, Vitulus, finnes t. o. m.
■översatt på svenska av konrektorn i Nyköping Christophorus Moræus.
En grupp av dessa Terentius-efterbildningar — vi skulle kunna student-
kalla dem studentkomedier — äger ett särskilt intresse för oss. komedier.
De röra sig väl med åtskilliga typer, som äro oss bekanta från
den romerska komedien, men i främsta rummet teckna de sam-
tidens eget liv. Syftet är dock ännu ej att upprulla en realistisk
målning av livet, särskilt av studentlivets förvillelser, vedermödor
■°ch framgångar, utan att inskärpa en sund moral hos den stude-
rande ungdomen. Det didaktiska syftet var här såsom annorstädes
det huvudsakliga, och typerna äro ofta så abstrakt hållna, att de
stå på gränsen av personifierade begrepp; vanligen splittras hand-
lingen i tvenne parallellt löpande händelseserier, av vilka den ena
Msar oss den lastbares förfall, den andra den dygdiges framgångar.
Med 1600-talet fingo vi några självständiga svenska efterbildningar.
Ee stycken — Surge (1647) och Bele-Snack (1649)1 ■— som skrevos
Det förra skildrar tvenne studenter, av vilka den ene är flitens, den andre lättjans
1 ePresentant. Det senare behandlar på samma sätt äktenskapsfragan i tvenne jämn-
■S’des löpande handlingar.
5 — Illustrerad Svensk Litteraturhistoria. II. ^9
1W f
J riM ‘‘
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
