Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Vetenskapen vid 1600-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Illustrerad Svensk Litteraturhistoria. I B
tid,
«m
Erich
Jörensson
Tegel.
stilist upptäckte han i Gensvarets författare, och troligen erhöll
Peder Swart omedelbart efter det han slutat detta värv uppdraget
att nedskriva konungens egen historia. Biskop Peder drog sig ej
undan, men han hann blott att fullfölja Gustav Vasas biografi till
J533- Tankarna i hans arbete äro tydligen konungens egna, och
just därigenom äger krönikan sitt intresse; den visar oss nämligen,
huru Gustav Vasa själv önskade se sitt liv och sin livsgärning upp-
fattade. Peder Swart har säkerligen blott skrivit efter traditionen och
konungens egna berättelser samt knappast använt några historiska
handlingar. Han begår därför ofta ganska grova fel, men använt
med historisk kritik är hans arbete dock ett värdefullt bidrag till
denna tids historia, och framställningssättet är enkelt, värdigt och
gott.
Ett bevis på den berättartalang, med vilken Västeråsbiskopen
nedskrivit konungens biografi, äga vi i det anseende detta arbete
atnJöt, och med anledning varav det lades till grund för alla de
narmast följande skildringarna av Gustav Vasas regering. Rasmus
Ludvigsson fortsatte det med kronologiska notiser för de år, som
följde på 1533, och under Johan III:s regering bearbetades och
fullbordades Peder Swarts krönika av ingen mindre än Gustav Vasas
egen systerson Per Brahe. Alla dessa föregående bearbetningar
anlitades slutligen av den bekante Erich Jörensson (Tegel) för den
krönika, han på uppdrag av Karl IX skrev över den första Vasa-
konungens regering. Denna historia, vilken utkom av trycket 1622,
ar 1 själva verket blott en ganska klumpig kompilation ur föregående
krönikor, men jämte dessa använde han i rikt mått riksdagsbeslut,
konungabrev och dylika handlingar, vilka han dock saknade all
förmåga att bearbeta; i dessa handlingar torde väl nu arbetets
förnämsta förtjänst ligga.
Hans Konung Erik XlV:s historia utgavs först 1751.
Under Eriks tid utkommo naturligtvis en stor mängd historiskt-
politiska tillfällighetsskrifter, likaså under Johan III:s och i synnerhet
under Karl IX:s. De flesta av dessa senare höja sig dock på intet
satt över nidskriftens nivå öch äga intresse endast såsom bevis på
det ursinniga hat, med vilket Sigismunds parti betraktade den
Protestantiska fraktionens hövding. Den mest kända av dessa smäde-
skrifter är Hertig Carls slaktarbänck, som troligen skrevs av den
landsflyktige Gregorius Borastus.
hörst med Gustav Adolf tog den egentliga hävdaforskningen ny
art. Tegels och Messenius’ arbeten tillhöra helt eller delvis hans Adol,s t,d-
och till denna höra ock Ægidius Laurentii Girs’ trenne krönikor
Gustav Vasa, Erik XIV och Johan III, vilka dock först 1670 och
Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
