Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Vetenskapen vid 1600-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P
■I
r
&
11 L
fångenskapens kval hade Messenius dodk en tröst, som
hans mod, och det var tanken på den stora rikshistoria,
illustrata, på vilken han arbetade och som — därom var
>— skulle bära hans namn till den senaste eftervärld. Själv
icke, såsom han hoppats, bevittna dess tryckning, ty först
Under
uppehöll
Scondia
han viss
fick han
långt efter hans död utgavs detta arbete av Peringskiöld 1700—I7°5-
Både till omfattning och historiskt värde är Scondia ett högst
betydande arbete. I nio böcker behandlas här Nordens — under
den senare tiden företrädesvis Sveriges —■ historia ända från synda-
floden till 1616,1 och till dessa nio böcker lade Messenius snart
andra, som dels från en annan synpunkt behandlade samma ämne,
dels skildrade andra närliggande länders historia; 1636 hade antalet
böcker uppgått till tjugo. Framställningen är byggd på synnerligen
omfattande studier, och Messenius hade begagnat en för denna tid
oerhörd mängd av krönikor, memoarer och historiska handlingar.
Särskilt för kännedomen om 1500-talet är hans historia därför av
ett stort och bestående värde, då han tydligen haft kännedom om
lcke så få akta, som nu icke längre finnas i behåll. De historiska
tilldragelserna bedömas av Messenius med verklig opartiskhet. Han
delar icke sina samtidas danskhat, och i de religiösa frågorna ställer
han sig fullkomligt utanför de kämpande partierna. Detta till ut-
seendet så objektiva åskådningssätt berodde helt visst dock ej därpå,
att Messenius var likgiltig för den religiösa strid, som upprörde hans
samtid, utan kan enklast förklaras av rent personliga skäl. I själ
°ch hjärta förblev Messenius alltid katolik, och hans sympatier följde
städse dem, som han trots sitt officiella avfall och trots sina anti-
jesuitiska smädeskrifter dock fortfarande betraktade såsom trosförvan-
ter. Prisa sina förföljare, protestanterna, som höllo honom i fängelse,
Ville han ej; prisa katolikerna vågade han ej, och dessutom synes
han ständigt hava svävat i ovisshet om, vilken som slutligen skulle
bliva segrare: Sigismund eller Gustav Adolf, och han skrev därför
ett arbete, som lika väl kunde dediceras till den ene som till den
andre.
Beträffande den äldre tiden följer Messenius utan tvekan Johannes
Magni, och i godtyckliga etymologier ansluter han sig till den av
den gamle ärkebiskopen följda metoden samt deriverar Mars av mader
(’man), Sverige av Skytiod, d. v. s, skyternas eller skyttarnes
land o. s. v. Men under arbetets gång vaknade hans kritik, och i
Ac sist skrivna delarna bröt han avgjort med denne föregångare —
dock utan att egentligen nå till ett nytt resultat. Till en del berodde
detta omslag på den bekantskap, han gjort med den s. k. Jens Mor-
Den nionde boken, omfattande perioden 1611 —1616, är dock förlorad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
