Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Skolor och universitet under Gustav Adolfs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med stränghet, att katekesförhören höllos. Varje söndag utom séx
skulle prästen förhöra sina församlingsbor i katekesen, två gånger
om året skulle prosten visitera församlingarna inom prosteriet för
att utröna folkets kunskapsmått, och vid biskopens visitation skulle
prästen hålla en katekeslektion, varvid varje församlingsmedlem
ägde att framställa sina anmärkningar mot det sätt, varpå under-
visningen skötts. Därjämte inrättades småskolor i stiftet, och tack
vare Paulinus’ nit öppnades slutligen 1626 Strängnäs’ gymnasium,
det andra i riket och under Paulinus’ tid föga mindre vetenskapligt
anlagt än Uppsala universitet. Det mål, som hade hägrat för de
äldsta reformatorerna, en nitisk folkundervisning, hade Paulinus
således i viss mån förverkligat inom sitt stift.
1637 kallades han till ärkebiskop och prokansler. Han var då
sjuttiotvå år gammal, hans krafter voro brutna och tiden hade vuxit
°m honom. På sin nya plats uträttade han därför föga, ehuru han
troget arbetade för sitt mål ända in i det sista. Den 29 november
1646 slutade han sina dagar, och med honom dog den bäste och
mest oförtrutne av de män, som utbildats till protestanter under
det senare 1500-talets förbittrade religiösa strider.
Redan kort efter det att Paulinus tillträtt Strängnäs stift, hade en Nyaristo-
ny filosofisk och pedagogisk åsikt framträtt, nämligen nyaristotelismen. telismen-
Denna, ehuru ännu övervägande medeltidsartad, sammanhängde dock
närmare med antiken än den skolastiska aristotelismen hade gjort;
den hade åtminstone något av humanismens allsidighet och dess
blick för verkligheten, och den såg därför i universiteten något mer
an blott prästseminarier. Den hade ock en friare uppfattning än
den svenska, ultraprotestantiska ramismen, och nyaristotelikerna
blevo därför — om ock blott för en kort tid och inom vissa gränser
det fria tänkandets och den vetenskapliga forskningens målsmän
’ vårt land.
Sammanstötningen mellan de båda åsikterna var ingalunda fredlig. jonas
Jonas Magni, som 1614 utnämnts till professor i politik, hade näm- Magni,
hgen börjat utgiva en serie disputationer i praktisk filosofi och
utgick därvid från Aristoteles’ etik. Detta framkallade ett svar av
’ aulinus, och då detta bemöttes av Jonas Magni i en Defensio
necessaria, gav Paulinus ut den förbittrade stridsskriften Scholæ
ethicæ (1616). Tvisten gällde den aristoteliska etikens berättigande.
Men med vår tids terminologi skulle vi säga, att striden stått om
förhållandet mellan tro och vetande. Paulinus, som ansåg, att
människan genom uppenbarelsen erhållit tillräcklig kunskap om
morallagen, bestred behovet av någon annan kunskapskälla, och han
bävade tillbaka för att därjämte tillerkänna det naturliga förnuftet
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
