Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- De första humanisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE FÖRSTA HUMANISTERNA
Conrad Rogge.
En huvudpunkt på den italienska
humanismens program var en klassiskt ren latinitet.
Den förste svensk, hos vilken man kan
finna några spår av en dylik, är Conrad
Rogge, död 1501 såsom biskop i Strängnäs.
Mellan åren 1455 och 1460 hade han
studerat i Perugia, och då han sistnämnda år
promoverades till juris doktor, höll han ett
ännu bevarat tal, som visserligen är ganska
kort samt i och för sig skäligen obetydligt, men så till vida är det
av vikt, som man märker, att det skrivits med de antika talen
såsom mönster, och ur den synpunkten förtjänar det att ihågkommas
sasom det första i en oöverskådlig rad av akademiska
vältalighetsprov. Man märker, att Rogge behärskar humanismens oratoriska
fraser, men längre än till dessa synes han ej hava trängt.
Johannes Magni.
Mera genomträngda av humanismens anda voro bröderna Johannes
och Olaus Magni,[1] av vilka den förre föddes 1488, den senare
1490. Johannes studerade först i Löwen, sedermera i Köln, den
medeltida obskurantismens säkraste bålverk i den under denna tid
rasande striden mellan humanister och obskuranter. Hans
världsåskådning var därför helt visst bestämd, då han såsom sändebud
från Sten Sture begav sig till Italien, där han — troligen 1520 —
promoverades i Perugia. Men det oaktat kunde han ej undandraga
sig allt inflytande från den ännu livskraftiga italienska humanismen.
Hans latin är mera vårdat än hans övriga samtidas i hemlandet,
och det svärmeri för äran, som är så karakteristiskt för renässansens
män, ljuder i kraftiga toner genom hans skrifter.
Av historien känna vi det ömkliga skeppsbrott Johannes Magni
led såsom praktisk kyrkopolitiker; från Sverige begav sig den siste
av konungen erkände katolske ärkebiskopen 1526 till Danzig för att
[1] Själva kallade de sig vanligen Magnus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0029.html
