- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 2. Reformationstiden och stormaktstiden /
7

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos tyskarna yttrade sig rörelsen till en början blott såsom en
lärd humanism, vilken vände sig mot medeltidens skolastik och
dess barbariska latin, men dessa humanistiska intressen avlöstes
mycket snart av de religiösa, som framkallats av reformationen.
I England är detta humanistiska intresse vid 1500-talets början
svagare än i Tyskland, och reformationen, som kort därefter följde,
framkallade i England närmast ett kulturförfall, som erinrar om
det i Sverige. Först på 1580-talet bröt renässansen fullt igenom i
England och då med en fullkomligt nationell karaktär.

Den franska renässansen.



Norr om Alperna fick renässansen ett väsentligen annat
skaplynne än i Italien. Hos fransmännen, som ju ock äro av romansk
härstamning, funnos liksom hos italienarna en stark, om antiken
erinrande livsglädje och ett rikt utvecklat sinne för denna världens
skönhet, men å den andra sidan hade det tryck, som
medeltidens världsåskådning utövade, varit starkare i de parisiska
skolastikernas hemland än i Italien. Denna världsåskådning blev även
längre härskande i Frankrike. Då fransmännens kuvade
sinnlighet slutligen bröt fram i renässansen, blev utbrottet därför ej
så häftigt som i Italien, och den franska renässansen fick heller
icke samma avgjort hedniska karaktär som den italienska;
kristendom och hedendom, kalvinism och humanism bröto sig emot
varandra, och den originella franska renässansen blev därför icke
hednisk, såsom den italienska, ej heller dogmatiskt-kristlig,
såsom den tyska. Hugenotten är en äkta fransk företeelse. Hans
liv är hurtigt och utmanande såsom en krigarvisa —
dryckeslag, dueller, bataljer, kärleksäventyr och teologiska disputationer
följa i brokig växling på varandra i hans liv, och då vi tänka
oss honom, är det som en ung krigare med handen på
värjfästet och käckt uppvridna mustascher, under det att vi däremot
gärna föreställa oss hans tyska motsvarighet såsom en allvarlig
teologie professor, predikande eller demonstrerande från en
akademisk kateder.

Den engelska renässansen.



I England hade den medeltida världsåskådningens tryck varit
mindre starkt än i Frankrike, men den individualism och den
sinnlighet, som medeltidens kristendom där lagt i bojor, hade icke
varit av samma art som italienarens. Engelsmannen var german
och saknade såsom sådan den plastiska skönhetskänsla, som de
romanska folken äga. Hans sinnlighet hade framför allt varit brutal.
Den tjockhalsade angelsaksaren hade lika litet som den nordiske
vikingen varit en krigare av Akhillevs’ nästan vekt svärmiska lynne.
Han hade älskat att rista blodörn på sina fiender, leende hade han
i ormgropen besjungit sin levnads bragder, och utan att blinka hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free