Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Universitet och skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
Uppsala
univer-
sitet.
Men den nationella rörelse, som framkallat de tyska universiteten,
gav uppslaget även till ett svenskt. 1438, strax efter det Engel-
brektska upproret, beslöt nämligen rådet, att en Andreas Bondonis
skulle erhålla ett visst årligt anslag för att vid Uppsala domkyrka
hålla föreläsningar »som en mäster in studiis privilegiatis plägar
göra». Förmodligen kommo dessa föreläsningar verkligen till stånd,
ty på ett kyrkomöte i Söderköping 1441 fattades ett formligt be-
slut om upprättandet av ett universitet i Uppsala, och något blev,
efter vad det förefaller, verkligen gjort. Men 1448 blev den oro-
lige Jöns Bengtsson ärkebiskop, och därmed skrinlädes för en längre
tid alla försök att främja en nationell svensk kultur. Först efter
det segerrika slaget vid Brunkeberg gick det en ny vind av foster-
ländsk hänförelse genom det svenska folket. Såsom ett motdrag
mot det danska universitetet i Köpenhamn, som Kristiern I fått
tillstånd att upprätta, skaffade man sig en påvebulla med rätt att
grunda ett svenskt i Uppsala, och den 7 okt. 1477 kunde detta börja
sin verksamhet, »Gudi till lov, heder och ära, kristenheten och
menige Sveriges rike till bestånd, hugnad och glädje».
Någon lysande institution var den nya stiftelsen icke. Lärare
voro blott domkapitlets ledamöter, och några anslag utöver sina
prebenden erhöllo de icke, därför att de tillika voro professorer.
Först 1504 finner man, att domkyrkan anslog den obetydliga sum-
man av 130 marker till det nya universitetet. Det är väl antagligt,
att studenterna även här erlagt en mindre avgift för de föreläs-
ningar, som de åhörde, men denna var nog i varje fall ganska mått-
lig, och i det hela fingo väl professorerna nöja sig med sina in-
komster som kaniker. För studenterna funnos, så vitt man vet,
inga andra stipendier än fri bostad i det förut omtalade s. k. domus
choralium på Studentholmen. Ruinerna av detta hus — egentligen
blott grunden till det — ha i våra dagar återfunnits och ha med
orätt döpts till resterna av det äldsta universitetshuset. I själva
verket var det blott ett s. k. kommunitet eller studenthem, och
föreläsningarna höllos icke där, utan i några kring domkyrkan be-
lägna byggnader. Olika lärosalar funnos, och i en handskrift om-
talas det teologiska auditoriet.
Undervisningen gick ej mera på djupet än vid de utländska uni-
versiteten, snarare mindre, och lärarne voro få. 1504 voro de fyra
i den filosofiska fakulteten, i kanonisk rätt troligen en och kanske
två i teologi. I romersk rätt och medicin gavs ingen undervisning
alls, och i andra ämnen ej annat än tillfälligtvis — såsom t. ex. 1
astronomi. Föreläsningsmetoden var densamma som i utlandet, d. v. S.
diktamen, och vi hava kvar åtskilliga dylika föreläsningsanteckningat
mu
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
