Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Balladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I H
A à
B L L I) E N
Vis-
böckerna.
hava nu nått fram till det svåraste kapitlet
i medeltidens litteraturhistoria, till balladen,
och såsom det så ofta händer, har det även
gått här: ju allvarligare forskningen griper
sig an med att lösa ett problem, dess flera
visa sig svårigheterna. I viss mån har man
genom de nya undersökningarna och teori-
erna kommit längre, men i viss mån visar
det sig, att man i själva verket vet betyd-
ligt mindre, än vad man förut trodde sig veta. Man har räknat
balladen till medeltidens litteratur, men praktiskt taget föreligger
ingen enda ballad i medeltida uppteckning. I en runhandskrift av
Skånelagen (omkring 1300) finnes en med noter försedd strof på
Ballader i
medeltida
uppteck-
ning.
två verser; i en Linköpingshandskrift från 1400-talet förekomma sju
strofer av dfen danska balladen Ridderen i Hjorteham, och i en
svensk handskrift från mitten av samma århundrade läses en ballad-
strof på fyra verser — detta, jämte några omkväden, är allt. Och
nästan lika illa ställt som för de nordiska landen är det för Frank-
rike, Tyskland, England, Spanien och Italien. Det material, med
vilket man överallt har att röra sig, är från en betydligt yngre tid,
till en icke ringa del uppteckningar från 1800-talet. Men lyckligt-
vis finnas dock texter åtminstone från tiden närmast efter medel-
tiden.
På 1500-talet börja de s. k. visböckerna, och särskilt äro de danska
talrika och viktiga; icke mindre än tjugofem stycken härröra från
15- och 1600-talen, och detta intresse var t. o. m. så livligt, att den
danske historikern Vedel 1591 kunde av trycket utgiva It Hundrede
vduaalde Danske Viser. De svenska visböcker, som bevarats, äro
däremot både färre och mindre betydande. Det religiösa intresset
var under reformationsperioden fortfarande övervägande — och be-
tydligt starkare än i Danmark —, och i följd därav innehålla de
äldre svenska handskrifterna företrädesvis religiösa samt halvt lyriska,
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
