Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Vikingatidens svenska diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Av dessa har dock Sigrdrifumal ur den nu behandlade synpunkten
ej något intresse för oss. Den saga, på vilken dikten är byggd, hat
förmodligen ej från början hört samman med Sigurds historia, utan
handlat om en annan hjälte, som i någon version fått Sigurds namn,
varefter den dragits in i Volsungasagan, där den dock alldeles stör
sammanhanget och därför heller aldrig kunnat rätt inkomponeras.
Innehållet är, såsom man redan av det nyss givna referatet torde
finna, den vida spridda folksaga, som återfinnes i Prinsessan Törn-
rosa och som återgår till en folklek vid en av de många vegeta-
tionsriterna: »grödkonan» sover en trollsömn, men väckes till liv
av en ung hjälte. Vad de båda andra dikterna, Reginsmal och
Fafnismal, beträffar, är den anordning, som de hava i Codex Regius,
med inströdda prosastycken — säkerligen mycket sen, och
Heusler har troligen riktigt återställt den ursprungliga formen. Det
fanns en dikt om skatten, om dess uppkomst och huru den för-
värvades av Sigurd, och en annan dikt, som behandlade Sigurds
hämnd på faderns banemän. Av dessa båda dikter, »skattedikten”
och »hämndedikten», gjorde en kompilator på 1200-talet två andra
dikter, Reginsmal och Fafnismal, som båda hava delar av dessa äldre
kväden — av hämndedikten dock blott några fragment. Skatte-
dikten kan emellertid lätt urskiljas från hämndedikten, ty den förra.
som är betydligt äldre, är i ljodahattr, den senare, som är yngre,
i fornyrdislag. Några direkta skäl att antaga, att hämndedikten
varit känd i Sverige, finnas icke. Dess populärare tyckes skatte-
dikten hava varit, ehuru det naturligtvis ej kan påstås, att de svenska
dikterna varit alldeles desamma som den, vilken ingår i Reginsmal
och Fafnismal. Men även Sigurdsagans fortsättning, Atles och Gju"
kungarnas strid, har varit känd i Sverige, och om dessa sagorS
popularitet i vårt land vittna en hel följd av bildristningar.
Själva bilderna stamma utan tvivel från England, och på det s. k’
Haltonkorset nära Lancaster (sid. 173) se vi Sigurds historia áterg¡veI1
ungefär på samma sätt som på svenska stenar. Nederst upptäcka
Regin i sin smedja, omgiven av alla sina verktyg, ovanför Sigurd
som steker drakens hjärta, och överst de båda fåglarna, som varna
honom för Regins svek. På den andra sidan av stenen synes Sigurd5
häst Grane, på vilken han klövjade Fafners skatter. Denna bild
framställning, som antagligen kopierats från någon bonad, är em6’
lertid icke originell, utan med passande förändringar lånad från efl
äldre bild, som skildrat Volunds historia (jämf. sid. 171). Huvud
figuren på Haltonkorset är nämligen smeden, som visserligen af
hjälten i Volundsagan, men som i Sigurds saga endast är en bifigur’
och bredvid smedjan ligger en man med avhugget huvud, vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
