Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Folkvandringstiden
- Beowulf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BEOWULF
Svenska sagor i England.
För Tyskland och England var
folkvandringsperioden således en epikens blomstringstid,
då alla de sagoämnen utbildades, på vilka
den senare tiden levde, och redan härav
förefaller det i hög grad troligt, att även
nordgermanerna tagit del i detta livliga
sagobildningsarbete. Att vi, om vi
undantaga de i litterärt avseende värdelösa
runinskrifterna från denna tid, icke hava några
diktverk i behåll, utgör intet skäl emot detta antagande, ty frånsett
det obetydliga fragmentet Hildebrandslied äro tyskarna ej mycket
rikare än vi, och att denna dikt samt de angelsaksiska fragmenten
bevarats, beror tydligen på en gynnsam slump. Och lyckligtvis äro
vi icke heller utan alla hjälpmedel, då det gäller att rekonstruera
folkvandringstidens nordiska litteratur. För Danmarks vidkommande
hava vi Saxos stora sagohistoria, Gesta danorum, och den
angelsaksiska dikten Beowulf, för svearnas Ynglingatal och för götarnas
likaledes Beowulf — den norska litteraturen under denna tid tyckes
hava varit mindre betydande och trädde först med nästa period i
förgrunden.
Innehållet i Beowulf.
Vi vända oss först till Beowulf. Det enda manuskript, i vilket
dikten är känd, förskriver sig först från slutet av 900-talet, språket
är västsaksiska, men denna text är blott en avskrift av ett
northumbriskt eller merciskt original, som av flera skäl förlägges
till något av de första åren av 700-talet. Dikten eller rättare den i
dikten behandlade sagan sönderfaller i tre avdelningar, av vilka de
båda första äro tämligen väl sammanarbetade med varandra, under
det att den tredje är fullt fristående och egentligen blott genom
hjältens namn sammanhänger med de båda förra.
Dikten börjar med att skildra, huru danskarnas konung Hrodgar låter åt
sig uppbygga en präktig gästabudssal. Detta förbittrar emellertid ett troll,
Grendel, som om natten smyger sig in i salen och bortrövar trettio av konungens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/1/0074.html
