Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Germanernas historiska sagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras tåg till Svarta havet ■— vilket allt omtalades i »deras uråldriga
sånger nästan i en rent historisk framställningsform». Denna historiska
tradition återfinnes också i Gutasagan. I det stora hela skildras
förloppet på samma sätt. Utvandringen berättas hava skett på grund
av överbefolkning. De utflyttande drogo då först till Fårön »och
bodde där. Där förmådde de ej uppehålla sig, utan foro till en ö
vid Estland, som heter Dagaißi (Dagö) och gjorde en borg, som
ännu synes. Där förmådde de icke heller uppehålla sig, utan foro
UPP åt det vatten, som heter Düna och upp genom Ryssland ; så
långt foro de, att de kommo till Grekland. Där begärde de av
grekernas konung att få bo i ny och nedan. Konungen lovade dem
det och mente, att det ej var mera än en månad. Sedan då
månaden var gången, ville han visa bort dem. Men de svarade, att
ny och nedan var evärdeligen, och sade dem vara så lovat. Denna
deras tvist kom omsider för drottningen; då sade hon: min herre
konung, du lovade dem att bo här i ny och nedan; då är det evär-
deligen; då må du ej taga från dem tillåtelsen att bo här. Så
bodde de där och bo ännu, och ännu hava de något av vårt språk.»
En tredje gotisk saga behandlar goternas historia under den
ryktbare konung Ermanarik (död omkring 375)> ocb denna saga,
s°m sedermera fick en så stor betydelse i litteraturen, lyder i sin
äldsta form hos Jordanes: »Hermanaricus, goternas konung, hade,
såsom jag förut berättat, besegrat många folkslag. Då han nu var
betänkt på hunnernas förestående anfall, lyckades rosomonernas
trolösa folk, vilket jämte andra stammar var honom underdånigt,
att på följande sätt svika honom. Sedan konungen, upptänd av sin
förbittring över en rosomonhövdings svekfulla flykt, hade bundit
dennes hustru Sunilda vid vilda hästar och låtit dessa slita henne
stycken, hämnades hennes bröder Sarus och Ammius genom att
dödligt såra Hermanaricus.»
Eör övrigt tyckas sagor hava funnits om alla de gotiska, verkliga
eHer sagohistoriska, konungarna, och dessa tyckas hava varit ordnade
tdl en genealogisk stamsaga i samma stil som Ynglingatal. Raden
börjar med Gapt och fortsätter sedan ända fram till historisk tid,
°ch var och en tyckes hava erhållit en kort karakteristik. Amalus
utmärkte sig genom sin lyckosamhet, Ostrogotha genom tålamod,
Athala genom vänlighet, Winitarius genom rättvisa o. s. v. Men
utom om dessa konungar funnos också sagor och sånger om en
mängd namngivna gotiska hjältar, bland andra också om Vidigoia,
s°m sedermera under namnet Vidga erhöll en så stor popularitet i
deu nordiska medeltidsdiktningen.
Av dessa gotiska sagor var det särskilt en, som länge skulle leva
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
