Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under dansk-tyska kriget - Krigsryktenas återverkan på krediten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges kredit under krigsryktena.
Bland de märken, som danska kriget satte för
vårt land, var också utgången af statslånet år
1864. Med dess kontraherande voro förbundna
åtskilliga omständigbeter, som äga ett visst
intresse äfven för eftervärlden.
Lagtima riksdagen 1862 — 63 åtskildes den 30
december, sålunda just som krisen i Holstein ocb
Slesvig närmade sig sitt mest akuta stadium.
Några större rustningsåtgärder planerades det
oaktadt icke, men i slutet af november ingafs
en kunglig proposition om ett speciellt 3
miljoners kreditiv för förbättringar af
försvarsväsendet. Det äskade beviljades af ständerna så
godt som utan debatt, ocb medlen, som af
riksgäldskontoret anskaffades genom Stockholms
Enskilda bank samt herrar Oscar Ekman och C. G.
Cervin, användes enligt nästföljande
riksdagsberättelse dels för tillverkning af armégevär, dels
för befästningar vid inloppen till Stockholm och
Karlskrona. Ett annat riksdagsbeslut gaf
emellertid fart åt vidsträckta rykten, att Sverige
samlade krigsskatt för aktivt uppträdande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
