Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan händer det, att han icke kan glömma, att
just hans kräfta listade sig undan. Och för honom
är sedan hela partiet fördärfvadt.”
Hon samlade ihop handskar och ridspö och äm-
nade gå vidare.
”Jag får ju göra fru Below sällskap.”
Hon såg upp. ”Låt oss icke spela komedi med
hvarandra. Ni törs icke lämna mig ensam?”
”Nej.”
Hon piskade nervöst albuskarna med sitt ridspö,
så att enstaka, trasade bladfragment yrde ikring.
”Nej, nej! Jag har i alla fall icke mod. Fast
nog vore det den bästa lösningen för oss alla. Den
gamle sluppe undan med begrafningsomkostnader,
kondoleansvisiter och deltagande. Och Örner — ett
vekt, sorgset minne för lifvet, ingenting annat. Och
för mig — hvilken ljuf hvila, hvilken ro undan alla
strider.”
”För Guds skull, fru Below!”
”Ja — ja, var ni lugn! Jag gör det icke — jag
gör det icke. Kanske när allt kommer omkring äro
ideerna det enda stora, verkliga i lifvet, det enda
värdt att lefva för. Och om det nu också endast
är en idé att lefva rättskaffens efter vissa religiösa
fordringar, så kommer jag likvisst att härefter om-
fatta detta. Allt annat sviker — den erfarenheten
har jag åtminstone vunnit. Idéen att utan knot taga
lidandet uppå och manligt framhärda, är dock alltid
något — icke sannt?”
”Det är mycket — blott det icke är ögonblickets
hugskott.”
Hon bet sig i läppen. ”Jag saknar uthållighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
