Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade jag nog ej öppnat man, helst som gudinnan-
körsvennen var mer frånvarande och ordknapp än
talför. Nejden var flack, och hu! så vinden strök
fram öfver de stora, vida slätterna, Då viändtligen
voro framme, hade den behårat oss som ett par apor
med. små hvassa strån från den oryktade eländige
gamle hästkraken.
Först passerade vi ruinerna af det forna slottet,
öfvervuxna af vildt vin från de raserade terrasserna
och med en rikedom af mest gula blomster mellan
stenhögarna. Jag kände igen allt detta, såväl som
det nuvarande boningshuset, på din beskrifning.
Friherrinnan, ett litet knubbigt fruntimmer med
bruna, oroliga ögon, ett kroniskt småleende på sina
svällande läppar och iklädd en ganska nerfläckad
mörk ylleklädning och ett litet för tokigt soubrette-
förkläde af hvit tyll med blå sidenrosetter och dess-
utom med en kokett kvist af narcisser på axeln,
mottog oss på gården tillika med sina båda tjönste-
hjon, en ganska slamsig piga på tjugu år och en
liten vildinna på tolf. Det var den äldre, stadgade
jungfrun och den yngre, ”villiga” tjänsteanden, som
hon skrifvit om.
Jag fruktade, att om jag skulle fortfara med att
bli så här afkyld gång på gång, så blefve det visst
till slut endast en istapp kvar af mig.
Emellertid kommo vi ändtligen in efter en våld-
sam by af prat och fickaktiga skratt från friher-
rinnans sida. Mitt eget rum hann jag endast gifva
en flyktig granskning medan jag lade af ytterklä-
derna, sedan fördes jag ut i en ganska ödslig sal,
där möblerna stodo och ropade på hvarandra, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
