Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trohet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Trohet.
Det hade varit godtemplarfest med väckande tal
och lyftande sång. Och därpå hade följt en stor, väl
skött intagning av nya medlemmar, uppmuntrande
ord och trofasta handslag.
Nu var det slut med alltsammans, och vi slöto en
liten krets, språkande om ett och annat, främst om
nykterhetsarbetet där på orten, de hinder det hade
att bekämpa och huru man därvid gick till väga.
»Jo, det såg annorlunda ut här på den tiden jag
söp», sade Teodor Blix, en ung man med intelligent
utseende, och vilkens förmåga att leda logens
förhandlingar jag nyss så mycket beundrat.
»Har ni druckit då?» frågade jag.
»Ja, jag har varit en stor stackare», svarade han.
»Jag var chefen för en hel liga här, som hade till
uppgift att vid varje tillfälle, som gav sig, supa vilt
och ställa till upptåg, vilka ej alltid voro av det
oförargligaste slaget____ Så var jag en gång med
om att arrangera ett hemfridsbrott — ett vansinnigt
tilltag, som dock ej tillfogade någon människa skada.
Lånsmannen, som länge låtit nåd gå före rätt, beslöt
nu att taga itu med hårdhandskarna. Det var
ingenting mindre än ’vita huset’, som stod i utsikt för mig».
»Och det vart vändpunkten för er?»
»Nej, det vart ej vändpunkten. Jag var så kraftig,
att brännvinet ej kunnat bryta min kropp, så trotsig,
att skammen ej knäckt mig. Jag vet inte, bur det
var — jag kände blott en rasande lust att dricka,
leva som en vilde och förstöra allt, som kom i min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
