Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fra Axelson kom in mycket belåten. Litet
andfådd efter ansträngningen att gå i snön,
satte hon sig vid bordet och började jämföra
böckernas siffror med det hon själf sett.
Ibland blickade hon upp men höll pekfingret
kvar som märke på bokens blad, medan hon
talade till herr Magnus, som med pipan i
munnen vandrade af och an och besvarade
hennes frågor.
Hedda smög sig med sitt arbete ut i köket,
där den rödhåriga föreföll mycket belåten att
få en åhörarinna, som icke kände till ställningar
och förhållanden förut.
Den rödhåriga tog herr Magnus varmt i
försvar. En så snäll och bra herre, som han var,
fick man leta efter. Litet egen af sig
visserligen, men herregud var nu också det lif, han
förde på Tallbacken, ett lif för en ung karl!
Aldrig sågs han ute bland annat ungt folk, och
aldrig såg han främmande hos sig. Sitt enda
nöje hade han af att spela, och det gjorde han
ofta långt inpå nätterna.
När han först flyttade till Tallbacken, hade
några af socknens odågor begynt hålla till där
både bitti och sent. Därigenom kom ryktet ut,
att där lefdes i sus och dus från morgon till
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
