Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Svarten . . . inte där . . . ?" utbrast frun
bestört. Hvad ville det säga?
Unghästarna voro fru Axelsons stolthet och
ögonfägnad. Hon höll af alla sina djur ända
ned till kycklingarna och ankungarna och hade
sin glädje åt att se dem växa och förökas, men
hästarna voro i alla fall de förklarade
gunstlingarna. Ännu på gamla dagar körde hon gärna
själf och tyglade med van och säker hand sina
hästar. Stalldrängen kunde aldrig räkna på
något öfverseende, ifall han slarfvade i
tjänsten.
„Hvar är Svarten?" frågade hon än en gång.
„Herr Magnus har . . . har sålt . . . honom",
kom det långsamma svaret.
„Sålt?" upprepade hon, som om hon icke
förstått eller trott sig höra orätt.
„Ja-a, sålt", bekräftade fogden. „Herr
Magnus hade där ett nytt piano, som han sade, att
han köpt för pengarna."
Fru Axelson knep hårdt ihop läpparna, så
att de hvitnade och det allvarliga ansiktet blef
mycket blekt. Men hon sade intet annat än
att karlen, som fortfarande stod kvar, kunde gå.
Om en stund lät hon spänna för och åkte
själf till utgården.–-
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
