Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXII. Aftonmåltid på ett skelett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till de väl betecknade spåren. Deras djur gingo
mera obehindradt, liksom om de fått nytt hopp vid
åsynen af förändringen i den natur som omgaf dem.
Det var någonting i landskapets utseende, som
gaf dem anledning förmoda att vatten icke var långt
borta, och det var det icke heller; ty då de bestego
toppen af en höjd, öfver hvilken buffelspåren ledde,
syntes en liten ström i dalen nedanföre. Vid denna
syn spetsade Jeanette och hästarne sina öron, gjorde
ett försök att trafva och voro snart ned för kullen
samt upp till knäna i vattnet.
Det var lycka för dem att det befanns vara
en ström med sött vatten. Hade det varit salt —
och sådant är ganska vanligt i grannskapet af
gipsbildningar — skulle de aldrig kunnat färdas längre.
De skulle då alla hafva omkommit vid strömmens
strand.
Men det var sött vatten — kallt och friskt. Först
drucko våra resande deraf och badade sig sedan i
floden, till dess deras kroppar voro rentvättade från
det plågande gipsdammet. Derefter ordnade de sin
bivuak.
Det ymniga vattendrickandet hade i någon mån
lindrat hungerns plågor, och gossarne började
öfvertänka om de icke kunde gifva Jeanette anstånd,
åtminstone till morgonen. Medan de öfverlade derom
märkte de att Marengo gått ifrån dem. De sågo sig
omkring, undrande hvad det kunde hafva blifvit af
honom eller hvartåt han kunde hafva gått.
Ändtligen sågo de honom på något afstånd, synbarligen
sysselsatt med något föremål på stranden vid
strömmen. Allesammans sprungo till honom. Vid
ankomsten till stället märkte de att det var skelettet
efter en stor buffel, med hvilket hunden var
sysselsatt. Det stackars djuret, uthungradt som det var,
kunde knappt göra något mera än slicka derpå; ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
