Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVI. Antiloperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det vore bättre att vi skyndade oss.» sade
Lucien, hvilken, liksom bröderna, höll på att ladda sin
bössa; vargarne tyckas hafva ganska brådtom, de
kunna slita vårt villebråd i stycken. Se, hvilket
slagsmål!»
Då Lucien sade detta, fästades deras blickar på
vargarne. Dessa hoppade omkring och öfver
antilopens kropp, än i en tjock massa, än något mera
spridda, men synbarligen slitande djuret till döds.
Deras käftar voro redan blodbestänkta och deras
buskiga svansar viftade i oupphörlig rörelse.
Jägarne skyndade sig att ladda och voro icke mer
än en minut sysselsatta med att nedstöta kulorna
och påsätta knallhattarne. Då detta var gjordt,
sprungo alla tre framåt; Marengo ilade förut, med
utsträckt hals och öppen mun, färdig att slåss emot
hela högen.
Det var endast trehundra alnar till det ställe,
der vargarne voro, och då våra jägare kommit inom
skotthåll, stannade de och gåfvo eld. Salvan gjorde
verkan. Två lågo sprattlande på gräset, medan de
andra, släppande sitt rof, sprungo bort öfver prairien.
Gossarne skyndade till stället. Marengo rusade på
en af de sårade vargarne, medan den andra jagades
undan med bösskolfvarne. Men hvar var antilopen?
Ingen sådan syntes till, men i dess ställe ett hufvud med
horn, ett halft dussin bitar af sönderrifvet skinn,
tilllika med en massa halfgnagda refben och knotor.
Och detta var allt som återstod af det stackars
djuret, allt som fanns qvar af det ståtliga »gaffelhornet»,
som endast för några få minuter sedan hoppade
öfver prairien, i fulla stoltheten af helsa, styrka och
snabbhet!
Gossarne betraktade hans qvarlefvor med en
känsla af missräkning och förargelse, ty, fastän de
ännu hade tillräckligt med björnkött, hade de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
