Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXVI. Antiloperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryggar, deras hvita sidor och buk, den korta
uppstående manen på deras halsar, deras spensliga ben
och långa, spetsiga nos.
Gossarne hade ställt sig bakom några
videbuskar, så att de icke skulle varseblifvas af djuren.
Endast en af hjorden hade horn, det var den
främste eller ledaren. Alla de öfriga voro hindar eller
ungar. Då antiloperna nalkades, brydde de sig icke
om hästarne, hvilka betade på marken, fastän icke
alldeles i deras väg. Utan tvifvel togo de dem för
mustangs, hvilka icke på något sätt äro fiendtliga
mot dem, och derföre fruktade de dem icke.
Slutligen ankommo de nära till bäcken, der den
flöt på prairien. De nalkades den icke för att dricka,
utan närmade sig synbarligen sjelfva källan, kanske
för att få en mera kali och vederqvickande dryck.
De unga jägarne lågo gömda bakom buskarne, med
sina bössor i handen, beslutna att gifva eld så snart
de intet ondt anande djuren skulle komma inom
skotthåll.
De hade kommit nästan inom skotthåll, då
anföraren plötsligt vek af åt höger och gick bort från
vattnet. Hvad kunde detta betyda? Då gossarne
blickade åt detta håll, sågo de åtskilliga håriga,
besynnerliga föremål af rödbrun färg, till utseendet
lika några sofvande räfvar. Men det var icke
räfvar. Det var vargar, prairievargar, ett slags djur,
listigare än sjelfva räfvarne. De sofvo icke heller,
ehuru de låtsade göra det. De voro fullkomligt vakna
och lågo tätt intill marken, med hufvudena helt och
hållet dolda under sina buskiga svansar, så att det
skulle varit omöjligt att ana hvad det var för djur,
om icke gossarne hade vetat att det var samma
vargar de sett ett ögonblick förut. De voro omkring
ett halft dussin och lågo stilla och orörliga i en rad,
men så tätt att deras kroppar nästan vidrörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
