- Project Runeberg -  Berättelser för den äfventyrsälskande ungdomen. 7, Sökandet efter en hvit buffel eller Jagtäfventyr på prairerna /
139

(1866) [MARC] [MARC] Author: Thomas Mayne Reid - Tema: Children's books, Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. Ett besynnerligt äfventyr före frukosten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

organ och ett sing derpå skall försätta en björn,
äfven af det frommaste slag, i raseri. Så gick det
äfven med den ifrågavarande björnhonan. Hon såg
hvarifrån skottet kom, och efter några skakningar
med hufvudet kom hon luffande i galopp emot
gossarne.

Basil insåg nu att han hade förhastat sig, men
det var icke tid att uttrycka sin ånger deröfver.
De hade icke ens tid att komma till sina hästar, ty
innan de kunnat lösgöra dem, skulle björnen hunnit
upp dem.

»Upp i träden!» skrek Lucien; »om det är en
»grizzly», så kan han icke klättra.»

I detsamma lade Lucien an och gaf eld på det
annalkande djuret. Kulan syntes träffa björnhonan
i sidan, ty hon vände sig om med ett grymtande
och bet deråt. Detta uppehöll henne för ett
ögonblick och gaf Lucien tid att svänga sig upp i ett
träd. Basil hade kastat bort sin bössa, emedan han
icke hade tid att åter ladda henne. Då François
säg det stora odjuret så nära sig, släppte han sin
bössa utan att skjuta.

Alla tre hade i brådskan klättrat upp i hvar sitt
träd. Det var en lund af hvita ekar, såsom vi förut
sagt, och dessa träd hafva, i olikhet med
tallarne, magnolierna och cypressträden, vanligtvis stora
grenar, som växa lågt ned och utsträcka sig i
horizontal riktning. Dessa grenar hålla ofta så många
fot i längd, som trädet sjelft är högt.

Basil hade flytt till det träd, hvarunder de hade
sofvit, och hvilket var mycket större än de andra,
som stodo deromkring. Vid foten af detta träd
stannade björnhonan. Mantlarne och täckena upptogo
hennes uppmärksamhet för ett ögonblick. Hon slängde
upp dem med sina stora ramar och lemnade dem
sedan, samt gick omkring stammen, seende uppåt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvitbuffe/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free