Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Förändring i kropparnes aggregationstillstånd genom värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förändring i kropparnes aggregationstillstånd genom värme.
En vigtig verkan af värmet är förändringen i kropparnes
aggregationstillstånd. Fasta kroppar förvandlas genom värme till
flytande, flytande kroppar eller vätskor till gasformiga kroppar.
Öfvergången från det fasta till det flytande tillståndet kallas
smältning, öfvergången från det flytande tillståndet till det
gasformiga kallas sjudning eller kokning. Dessa öfvergångar
inträffa hos hvarje kropp vid vissa, bestämda temperaturer,
som man kallar smältpunkt och kokpunkt. Smältpunkten är alltid
lika hög för en och samma kropp; kokpunkten är alltid lika hög
för samma vätska, såvida luftens tryck är lika starkt.
Då man upphettar en smältbar kropp, stiger dess temperatur
ända till dess den uppnått sin smältpunkt; men sedan förblir
temperaturen oförändrad, tilldess kroppen blifvit helt och hållet
flytande. Som nu det värme, som tillkommer under smältningen,
icke åstadkommer någon temperaturförändring, så säger man:
värmet har blifvit bundet eller latent (fördoldt). Om den flytande
kroppen till följd af temperaturförändring åter blir fast, så blir
det bundna värmet åter fritt. Äfven under kokning bindes värme,
som blir fritt, då kroppen åter blir flytande. Det bundna
värmet användes just till smältningen eller gasbildningen.
När en vätska öfvergår till luftformigt tillstånd, så bildar
den en gas. Denna gasbildning eger likväl icke endast rum vid
kokpunktens temperatur, hvilket visserligen är nödvändigt, när
hela massan af en vätska ända igenom skall förvandlas till gas,
utan den försiggår vid hvilken temperaturgrad som helst på den
med luften i beröring stående ytan. En sådan gasbildning vid
låg temperatur kallar man afdunstning. Gaser hafva, liksom
luften, en benägenhet att utvidga sig, och denna benägenhet kallar
man spänstighet. En gas’ spänstighet är så mycket större,
ju större dess täthet är, eller, då tätheten för öfrigt är lika,
ju starkare den uppvärmes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvarfor/0111.html
