Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vätskors jemnvigt och rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vätskors jemnvigt och rörelse.
Vätskor skilja sig från fasta kroppar genom partiklarnes
lättrörlighet. De kunna aldrig såsom de fasta kropparne hafva
någon sjelfständig form, utan måste antaga form efter det kärl,
hvaruti de förvaras. Blott mycket små vätskemassor visa benägenhet
att antaga kulform och bilda droppar. Större vätskemassor antaga
en vågrät yta.
En uti en vätska nedsänkt kropp tryckes uppåt med en kraft,
som är lika stor med vigten af den undanträngda vätskevolymen,
eller, hvad som är alldeles detsamma, hvarje i en vätska nedsänkt
kropp förlorar för tillfället, i vigt lika mycket som vigten af den
undanträngda vätskan; denna lag är känd under namn af Archimedes
princip, emedan den först blifvit upptäckt af Archimedes från
Syracusa 200 år f. Chr.
Om två kroppar hafva samma volym, men olika vigt, så säga
vi att de hafva olika täthet. Såsom enhet vid bestämning af
kroppars täthet har man antagit vattnets täthet vid +4° C. Med ett
ziffertal kan man sedan uttrycka huru många gånger en kropp
är tätare eller mindre tät än vatten, hvilket vill säga detsamma,
som huru många gånger en kropp är tyngre eller lättare än en lika
volym vatten; detta tal uttrycker ock hvad man kallar en kropps
specifika eller egentliga vigt.
*
Hvarför står vatten eller hvilken annan vätska som helst
lika högt i två kärl, om dessa äro så förenade vid hvarandra,
att vätskan obehindradt kan träda ur det ena i det andra?
 |
| Fig. 25. |
Derför att vattnets tryck i det ena kärlet måste vara
lika stort, som vattnets tryck i det andra, och detta ej kan
inträffa i annat fall, än när vattnet står lika högt i båda.
Ty alldenstund vattnet, liksom hvarje annan kropp, har en
benägenhet att falla, ända tills det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hvarfor/0044.html
