Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Filosofien - Naturvetenskapen - Olaus Rudbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Natur-
veten-
skapen.
Olaus
Rudbeck.
livet, kom också universitetsfilosofien att stå utanför veten-
skapen i övrigt. Men såsom en — icke ringa — vinst
kunde nu dock antecknas, att naturvetenskapen blivit obe-
roende av teologi och filosofi. Därför kunde redan under
stormaktstiden en naturvetenskaplig forskning åtminstone
grundläggas i vårt land.
Med undantag för astronomi och matematik, vilket senare
ämne ännu knappt vetenskapligt studerades vid universiteten,
var all naturvetenskaplig forskning förlagd till den medicinska
fakulteten, som ännu vid det största universitetet blott
hade två professorer. Den förste naturvetenskapsmannen
i vårt land var ock en läkare: den store Olaus Rudbeck,
son till den senare reformationstidens mest betydande kultur-
personlighet, Johannes Rudbeckius. Vid. blott tjugotvå
års ålder gjorde han 1652 en viktig anatomisk upptäckt
— den första, som blivit gjord i vårt land — rörande
leverns betydelse för blodcirkulationen, och detta riktade
uppmärksamheten på honom, han erhöll ett resestipendium
och for till Holland, där de medicinska studierna då stodo
högst. Vid återkomsten blev han först adjunkt och sedan
professor i den medicinska fakulteten. Undervisningen
inom denna fick nu en helt annan fart än förut, och av
lindbeck uppfördes i Gustavianum en “Theatrum anatomi-
cum“, som på sin tid var en bland de förnämligare i
Europa. De anatomiska dissektioner, som nu började, hade
dock mindre betydelse för undervisningen än man vanligen
antager. Människolik för dem voro svåra att anskaffa,
och under denna period förekommo blott, så vitt man
vet, fyra liköppningar i Uppsala (1667, 1679, 1701 och
1717). Dessa betraktades närmast såsom ett slags teater-
föreställningar, till vilka biljetter såldes åt allmänheten,
som intog de bättre platserna, under det att studenterna
hänvisades till de sämre. Själva dissektionen förrättades
för övrigt ej av professorn själv, utan av en fältskär,
under det att professorn med en stav i handen demon-
strerade organen. Studenterna övades däremot med dis-
sektioner av hundar, kattor och andra djur samt med
studium av planscher och skelett.
I Holland hade Rudbeck emellertid fått ett nytt intresse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
