- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 1. Forntiden-Stormaktstiden /
105

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Vetenskapen - Stiernhöök - Filosofien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

105
resande fingo dock se åtskilligt av världen, och alldeles
undgå intrycken från den samtida franska, italienska och
holländska litteraturen kunde de dock icke. Dessutom på-
gick under hela denna tid en stark utländsk immigration i
landet till krigarståndet, borgarklassen och universiteten,
och även denna bidrog till att framkalla en ökad andlig
livaktighet.
Det var också under stormaktstiden, som ett veten-
skapligt studium först skapades i vårt land. Den svenska
kulturen erhöll härigenom ett ferment av en stor och
genomgripande betydelse, som väl förminskas, men icke
upphäves därav, att resultaten ej svarade mot ansatserna.
Ty i själva verket har denna tid blott att uppvisa en enda
betydande vetenskapsman, en enda, som rent metodiskt
gått till sina undersökningar: juristen Johan Stiernhöök
(1596 —1675). I juridiskt avseende stod reformationstiden
synnerligen lågt, och rätten skipades mest av okunniga
“lagläsare“ eller av halvtyska kanslitjänstemän. Först med
Karl IX och Gustav Adolf inträdde bättre förhållanden.
Svea hovrätt, som med en viss rätt kunde betraktas så-
som en juridisk akademi, inrättades, i Uppsala tillkom en
juridisk fakultet med två professurer, 1608 utkom lands-
lagen i tryck och sedan följde ock våra gamla landskaps-
lagar, vilkas utgivande röjer den nyare tidens historiskt-
juridiska intresse.
Det var på denna grund Stiernhöök byggde, då han
skrev vår första rättshistoria, De jure Svenonum et Go-
thorum vetusto, som utkom 1674. I motsats till samtidens
högtflygande, fantastiska fornforskning begränsade han sig
till det säkra, faktiskt föreliggande materialet : våra egna
landskapslagar, visade upp, huru den skrivna lagen utvecklat
sig ur rättssedvänjorna, redogjorde sedan för dessa lagars
yttre historia och övergick därefter till den svenska pro-
cessens, äktenskapslagstiftningens och arvslagarnas historia
m. m. och gjorde detta på ett sådant sätt, att resultatet
i huvudsak än i dag står fast.
Men han är, som sagt, den ende, som har en strängt
vetenskaplig syn på problemen. Hans samtida treva och
söka efter en metod, till vilken vetenskapen då ännu ej
Veten-
skapen.
Stiern-
höök.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free