Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Studentkomedier
- Komediantdramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I skolorna läste man ytterst flitigt hans sex dramer, och
vid terminens slut uppförde man ofta det stycke, man
genomgått, för att så visa, att djäknarna ordentligt lärt sig
alla fraser och glosor. Men dels voro Terentius’ stycken
få, dels stötte sig ramisterna på det hedniska innehållet,
och i följd härav började åtskilliga skolmästare skriva nya
dramer med Terentius såsom förebild och med hans fraser,
vilka stycken sedermera lästes och uppfördes i de
ramistiska skolorna. På så sätt fick man ett nylatinskt drama,
visserligen bildat efter Terentius, men i de flesta fall utan
något estetiskt syfte, blott ett språkpedagogiskt.
Studentkomedier.
I de svenska skolorna och vid universitetet uppfördes
ofta dessa Terentius-imitationer, och åtminstone på
1600-talet spelade man dem ock i svensk översättning — tydligen
för att roa den icke latinkunniga publik av föräldrar och
målsmän, som kommit till terminsavslutningen. Av särskilt
intresse är en grupp av dessa skolkomedier, de s. k.
studentkomedierna. I Adelphi hade Terentius skildrat två bröder,
den ene obetänksam och lättsinnig, den andre “stadig“,
och detta uppslag utförde man i Tyskland vidare. Ett
bland de mera populära försöken i denna väg, Comedia
de vita studiosorum av Stymelius, rör sig om en flitig
student, vilken slutar såsom en framstående lärd, och två
lata och rucklande, för vilka det naturligtvis går illa.
Men vid utförandet av denna idé tog författaren så starka
intryck av den allegoriska moraliteten, att hans komedi i
själva verket kom att röra sig med de föga
individualiserade figurerna Fliten och Utsvävningen och således blev
ett slags mellanting mellan moraliteten och det romerska
lustspelet. Stymelius’ stycke överflyttades redan 1589 till
svenska och framkallade flera efterbildningar av
Chronander, Brasck m. fl.
Komediantdramat.
Sedan man således även inom detta ursprungligen
humanistiska Terentius-drama från latinet övergått till svenskan,
återstodo, pedagogiskt sett, blott de nyttiga moraliska
lärdomar, som gåvos i stycket, samt den vana att skicka sig,
som djäknarna genom detta “agerande“ vunnit. Det nästa
steget togs, då man uppförde dramer, som icke hade något
moraliskt syfte alls, utan blott avsågo att roa publiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0119.html
