- Project Runeberg -  Huvuddragen av Sveriges litteratur / 1. Forntiden-Stormaktstiden /
91

(1917-1918) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenskar bör denne orolige, i grunden rotlöse humanist
dock hava verkat såsom en frisk vind.

Messenius var emellertid ej fullt säker, huru striden
mellan Sigismund och Gustav Adolf skulle sluta, och då
han började känna sig allt oroligare för sina smädeskrifter
mot den förre och jesuiterna, begick han den
oförsiktigheten att inleda hemliga underhandlingar med de
landsflyktige katolikerna i Polen. Detta förräderi upptäcktes
1616, och Messenius straffades med fängelse i Kajaneborg
i Finland, där han fick stanna till kort före sin död (1636).
I fängelset utarbetade han emellertid sitt förnämsta verk,
Scondia illustrata, som onekligen är ett betydande
historiskt arbete och som är ytterst innehållsrikt särskilt
beträffande de religiösa tvisterna under reformationsperioden.
Messenius hade tillgång till en mängd nu förstörda
handlingar, och i regeln begagnar han dem med kritik. I sina
omdömen är han ovanligt sansad och rättfärdig, ehuru
visserligen av det skälet, att han ville skriva en historia,
som kunde passa både för katoliker och protestanter —
vilketdera av dessa partier som till sist segrade.

Men även för den äldsta tiden är hans arbete av en
viss betydelse. Den isländska litteraturen hade ju hittills
varit så gott som okänd. Av de historiska arbetena kände
man en saga om Olof den helige, som skrivits om till en
svensk rimkrönika, och ända sedan 1300-talet hade våra
historieskrivare begagnat ett kort, ytterst korrumperat
utdrag ur Historia Norvegiæ — ett latinskt arbete, som
troligen återgår till en av Are Frode gjord bearbetning av
Ynglingatal. Men 1594 hade en dansk, förkortad
översättning av Snorres konungasagor utkommit, efter utgivaren
kallad Jani Martini krönika, och den förste svensk, som
begagnade denna, var Messenius. Någon större revolution
på historieskrivningens område åstadkoms väl ej härigenom,
ty i det hela är Messenius vad dessa äldre tider beträffar
lika kritiklös som alla föregångare utom Olavus Petri, och
han har lika litet som de någon genomgående, ledande
tanke i sin historia. Men Messenius var dock, som sagt,
den förste svensk, som riktade uppmärksamheten på den
isländska litteraturen, som sedermera skulle få en så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free