Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Balladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
henne till Norge. Men med detta motiv ur den faktiska
verkligheten blandar sig ett annat, rent romantiskt. Redan
under vikingatiden fanns en gammal, till Freysritualen
hörande dikt, som på isländska är bekant under namnet
Svipsdagsmål. Detta motiv behandlades ock i en ballad,
Herr Svedendal, och samma motiv kombinerades nu med
klosterrovsvisan om Folke Algotsson.
Förfaringssättet är betecknande. Balladförfattaren hade
svårt att se tillvaron sådan den verkligen var, utan för-
vandlade den i stället till ett romantiskt drömland. Ehuru
vår medeltidshistoria överflödar av spännande, dramatiska
förvecklingar —• man behöver blott erinra sig folkungarnas
brödrastrider — behandlar nästan ingen ballad någon dylik
tilldragelse, och om det någon gång sker, har den histo-
riska verkligheten fullkomligt omdanats. Marsk Stig, vilken
var hjälten i så många också i Sverige sjungna ballader,
gör i dem icke ett politiskt uppror, utan hämnas blott sin
makas kränkta ära. Motiven äro alltid rent personliga, de
samma vi känna från riddarromanen : det är äran och kär-
leken, som sätta sinnena i brand, de handlande äro riddare
och borgjungfrur, herr Peder och Stolts Adelin, och
“konungen“, som ej sällan uppträder, är ej verklighetens,
utan diktens. Ej sällan rör sig handlingen inom folk-
sagans fantastiska värld med förtrollningar, med berga-
kungar och strömkarlar, med älvor och troll, bortrövade
prinsessor och elaka styvmödrar. Några visor — säger
Olavus Petri — handlade om “kämparnes“ strider med
drakar, lindormar och björnar, andra om de listiga dvär-
garna och deras svek. Kämparnes motståndare kallade de
“jättar“, resar, troll och annat sådant, “och efter det att
samma tyranner plägade bo i fasta slott och fästen, så
kallade de deras slott berg, och dem, som däruppå bodde,
kallade de bergatroll och deras hustrur, som ock arga och
onda voro, kallade de gygjor eller annat sådant, som gamla
visor och Didrik van Berns historia eller fabel klarligen
bevisar“.
Psykologien är, såsom alltid under medeltiden, ytterst
enkel, personerna äro behärskade av en enda känsla, och
4. — Sveriges litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
