Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - III. (Tillämpad kemi, 1114-1217) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förening är giftig och exploderar vid slag,
hvarför den användes såsom tändsats i de
vanliga knallhattarna.
1188. Hvilka äro silfvermalmerna?
Silfret förekommer stundom gediget t. ex.
vid Freiberg i Sachsen, i Sibirien, i Mexiko,
vid Kongsberg i Norge. Vanligen
förekommer det dock i förening med svafvel,
silfverglans eller ock uti blyglansen, som är Sveriges
enda silfvermalm.
1189. Hvilka egenskaper har silfver?
Silfver räknas bland de »ädla» metallerna,
d. v. s. förändrar sig ej i vanlig luft. Först
vid hvitglödningshetta kan det oxideras.
Silfret är hårdare än guld men lösare än koppar,
mycket sträckbart, så att det kan dragas ut
i fin tråd; dess smältpunkt är 1000° C. Det
angripes lätt af saltbildarne (1093) och
svafvel. Endast om silfret är framstäldt genom
smältning eller hamring har det den vanliga
hvita färgen; silfver framstäldt »på våta
vägen», d. v. s. då det frigöres ur kemiska
föreningar eller reduceras genom ljusets inverkan
är brunt eller svart.
1190. Hvarför bli silfverskedar svarta i
beröring med lutfisk och ägg?
Emedan dessa födoämnen innehålla
svafvel, som förenar sig med silfret till svart
svafvelsilfver.
1191. Huru skall man borttaga
svafvelfläckar på silfver?
Genom att gnida silfret med krita, aska
eller en lapp doppad i kaliumpermanganat
(öfvermangansyradt kali).
1192 Hvarför blir en silfversked, som
under fuktigt väder är i beröring med
bordsalt, svart?
Emedan kloren i koksaltet förenar sig
med silfret till klorsilfver. Nu är visserligen
klorsilfver hvitt, men under inverkan af
solljus sönderdelas klorsilfret, och rent silfver
faller ut såsom ett mörkt öfverdrag på
silfverskeden. Dylika mörka fläckar borttagas
med ammoniak.
1193. Hvad förstås med lapis?
Om silfver löses i salpetersyra, bildas ett
salt, silfvernitrat (salpetersyrad silfveroxid),
som vid afdunstning utkristalliserar i tunna,
färglösa kristaller. Upphettas dessa kristaller
till 198° C, får man en smält massa, som
gjutes i stänger och i handeln går under
namnet lapis infernalis. Lapis är lättlöslig i
vatten och bildar hvad som kallas lapislösning.
1194. Hvarför blir det en svart fläck på
huden efter pensling med lapis?
Emedan silfverniträtet af organiska
ämnen under ljusets inverkan sönderdelas, så att
silfver utfälles, hvilket då sker i form af ett
svart öfverdrag. Enbart för sig själf synes
ej lapis svartna, utan det måste finnas något
organiskt ämne för handen, som reducerar
eller sönderdelar saltet.
1195. Hvarför förvaras lapislösning i
svarta flaskor?
Emedan den annars af damm,
korksmulor m. m. skulle sönderdelas under solljusets
inflytande.
1196. Huru förfar man, då man vill märka
linne med märkbläck?
Först fuktas det ställe på plagget, der
märket skall anbringas, med »märklut».
Sedan denna torkat, och man medels ett hett
järn glättat fläcken, skrifver man med
»märkbläcket». Sedan lägges det skrifna i
solljuset att torka, då det på samma gång
svartnar. Denna process påskyndas, om man
medels ett hett järn uppvärmer skriften.
1197. Huru är märkbläck sammansatt?
Vanligt märkbläck innehåller såsom
hufvudbeståndsdel silfvernitrat. Då saltlösningen
kommer i beröring med klädesplagget,
sönderdelas saltet, och svart silfver faller ut,
hvarigenom skriften blir synlig. Ett godt
märkbläck erhålles genom att blanda 1 del
silfvernitrat, 4 delar vanligt gummi och 4 delar
vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
