Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kemi
- III. (Tillämpad kemi, 1114-1217)
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1138. Huru får man järn ur järnmalmen?
Då de i Sverige mest använda
järnmalmerna äro föreningar mellan järn och syre,
blir tillverkningen af järn hos oss en
reduktionsprocess, d. v. s. ett borttagande af syret
ur järnoxiden. Detta sker medels glödande
kol uti masugnar. Det järn, som framställes
direkt ur masugnen, kallas tackjärn.
1139. Hvilken skilnad är det mellan
tackjärn, stål och smidesjärn?
Tackjärn kan ej smidas, stål kan smidas
och härdas, smidesjärn endast smidas. Dessa
rent fysiska olikheter sammanhänga med de
olika järnsorternas halt af kol. Allt i
praktiken användt järn innehåller kol. Ju mera
kol järnet innehåller, ju lägre blir
smältpunkten. Såsom medelvärden för de olika
järnsorterna kunna följande siffror antagas:
| Kolhalt i % | Smältpunkt |
| Tackjärn | 4.5-2.0 | 1,100° |
| Stål | 2.0-0.4 | 1,400° |
| Smidesjärn | 0.4-0.1 | 1,700° |
1140. Hvarför kan ej tackjärn smidas?
Emedan det är sprödt och vid
upphettning smälter utan att först bli mjukt.
1141. Hvartill användes tackjärn?
Till gjutning och för framställningen af de
båda andra järnsorterna.
1142. Huru beredes smidesjärn?
Genom att ur tackjärnet borttaga det
mesta kolet och andra inblandningar
(hufvudsakligast kisel). Denna operation kallas
färskning eller puddling och tillgår sålunda, att i
den smälta järnmassan inblåses luft, som
oxiderar kolet och kiseln. Vid färskningen
kommer järnet i beröring med brännmaterialet,
vid puddlingen endast med förbränningsgaserna.
På de sista åren har en annan metod börjat
användas, bessemermetoden, hvarigenom man
efter behag kan ur tackjärn erhålla
smidesjärn eller stål (se nedan).
1143. Huru erhålles stål?
Då stålet med afseende på sin kolhalt
ligger emellan tackjärn och smidesjärn, kan
man bereda stål antingen genom att ur
tackjärnet borttaga en noga afpassad mängd kol,
smältstål, puddelstål, bessemerstål; eller ock
derigenom att smidesjärnet ånyo får upptaga
kol, brännstål; eller ock slutligen genom att
blanda tillsammans smidesjärn och tackjärn,
martinstål.
1144. Hvarigenom skiljer sig
bessemerprocessen från de öfriga färsknings-
processerna?
Deruti att ej något särskildt bränsle
behöfs för att hålla massan i flytande form.
Från masugnen tappas järnet direkt in i den
s. k. konvertern, en af järnplåt förfärdigad
och invändigt med eldfast lera beslagen
behållare. Konvertern har formen af en
jättestor karafin, hvars hals är böjd åt sidan, och
kan medels en särskild mekanism hvälfvas om.
Sedan konvertern blifvit delvis fylld med
smält tackjärn, under hvilken process den
ligger horisontelt, uppreses den, under det en
stark bläster genom hål i konverterns botten
inpressar luft. Under ett bedöfvande dån sker
nu oxideringen i hela järnmassan på några
få minuter, hvarvid det vid oxidationen
alstrade värmet är tillräckligt att hålla massan
flytande, hvarpå konvertern vändes om, och
det färdiga stålet tappas ut. Det rätta
ögonblicket, då operationen är färdig, bedömes
hufvudsakligen på utseendet af lågan, som
lik en väldig eldqvast hela tiden utströmmar
ur konvertern.
Af alla metallurgiska processer är
bessemerblåsningen den mest storartade, och det
kan förtjäna omnämnande, att Sverige var
det första land, der en bessemerblåsning i
stort utfördes. Detta var vid Edskens bruk
i Gestrikland 1856. Uppfinnaren af metoden
H. Bessemer var engelsman.
1145. Huru härdas stål?
Genom att upphetta stålet och sedan
hastigt afkyla det. Det sålunda härdade
stålet är glashårdt och mycket sprödt. Genom
att ånyo upphetta det härdade stålet till
någon viss, bestämd temperatur och sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huru/0283.html
