- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
181-182

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VI. - 451. Hvarför erfar man en känsla af kyla, om man slår eau de cologne eller eter i handen? - 452. Hvarför känner man sig ruskig efter en stark svettning? - 453. Hvarför svettas man, då man är tjockt klädd? - 454. Hvilken betydelse för kroppen har svettningen? - 455. Hvarför svettas man vid kroppslig ansträngning? - 456. Hvarför förlorar kroppen i vigt genom svettning? - 457. Hvarför svettas man mer i regnväder än vid vackert väder, äfven om det vid båda tillfällena är lika varmt i luften? - 458. Hvarför minskar man vanligen i vigt, om man kommer till ett torrt klimat? - 459. Hvarför blir alltid luften sval efter regn?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


451. Hvarför erfar man en känsla af kyla,
om man slår eau de cologne eller eter
i handen?


Emedan dessa vätskor äro mycket flyktiga,
d. v. s. lätt antaga gasform. Men för att
förvandlas till gas fordrar eller binder vätskan
värme, som i detta fall tages från handen.

452. Hvarför känner man sig ruskig efter
en stark svettning?


Emedan svetten, som ymnigt afsöndrats
genom svettkörtlarna, betäcker kroppen med
ett vätskelager, som vid sin afdunstning
binder värme, hvilket tages från kroppen.

453. Hvarför svettas man, då man är
tjockt klädd?


Kläderna bilda ett hinder för
värmeutstrålningen från kroppen samt qvarhålla ett
luftlager, hvars värme ej kan ledas bort.
Kroppen upphettas till följd häraf mer än
behöfligt är, men som detta för
lifsverksamheten vore störande, reglerar kroppen denna
temperaturförhöjning själf genom rikligare
svettafsöndring, ty vid svettens afdunstning bindes
värme, som då tages från kroppens öfverflöd
deraf.

454. Hvilken betydelse för kroppen har
svettningen?


Af svaret i förra stycket inses, att
svetten är en regulator eller ordnare, som
jämnar ut kroppens öfverflöd på värme. Det
är utrönt, att menniskokroppens temperatur
håller sig nästan oförändrad vid omkring
+ 38° C, oberoende af, om man vistas under
tropikernas brännande sol eller polartrakternas
isande köld. Vidare vet man, att om kroppens
temperatur stiger till 41 à 42 grader, är stor
fara för lifvet, om temperaturen ej snart
återföres till 38°. Det är just svettningen, som
i vanliga fall återbringar kroppsvärmen till den
rätta, om den skulle vilja stiga öfver
vederbörliga gränser, genom den värmebindning
som uppstår vid svettens afdunstning. Vi
kunna af det nu sagda också förstå, hvarför
menniskor lättare fördraga hetta, om luften
är torr än om den är fuktig. I förra fallet
sker afdunstningen snabbt i senare fallet trögt.
(Angående denna fråga se vidare längre fram).

455. Hvarför svettas man vid kroppslig
ansträngning?


Emedan muskelverksamheten ökar
kroppens temperatur, och denna måste nedsättas,
hvilket ju skedde genom svettens afdunstning.
Men för att något skall finnas som kan
afdunsta måste svetten först afsöndras.

456. Hvarför förlorar kroppen i vigt
genom svettning?


Emedan vattnet, som dervid afdunstar,
tages från kroppen, En timmes varmluftsbad
i 80° C. kan göra kroppen 1 kilogram lättare.

457. Hvarför svettas man mer i
regnväder än vid vackert väder, äfven om det
vid båda tillfällena är lika varmt i
luften?


Litet hvar torde hafva gjort den
erfarenheten, att man förr blir svettig, om luften
är mycket fuktig (t. ex. på hösten, då det
är dimmigt och regndusk) än vid samma
lufttemperatur, då det är klar och torr luft.
Orsaken härtill är tydligen den, att i förra
fallet kan ej svetten afdunsta utan stannar
qvar på kroppen, hvarigenom något
afdunstningsvärme ej beröfvas kroppen.

458. Hvarför minskar man vanligen i
vigt, om man kommer till ett torrt klimat?


Emedan man utdunstar mer än i ett
tempereradt eller fuktigt klimat.
Menniskokroppen innehåller nära 75% af sin vigt vatten,
det är då lätt att inse, huru olika
temperaturförhållanden skola förändra kroppsvigten.

459. Hvarför blir alltid luften sval efter
regn?


Emedan vattnet vid sin afdunstning från
den våta marken binder mycket värme. Af
samma orsak blir det svalt i ett rum, om
golfvet bestänkes med vatten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free