Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 169-170 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värme - VI. - 409. Hvarför utvidga sig fasta kroppar mindre än vätskor och gaser? - 410. Hvarför begagnas qvicksilfver såsom vätska i våra termometrar? - 411. Hvarför stiger qvicksilfret i termometern, då det bli varmt? - 412. Hvarför faller qvicksilfret till en bör- jan, om man nedsänker en termometer i varmt vatten? - 413. Hvilka fordringar bör man kunna ställa på en termometer? - 414. Hvarför biter en rakknif bättre, om den doppas i kokhett vatten, innan den begagnas? - 415. Hvarför upphettar tunnbindaren järn- banden, innan han sätter dem på tunnan?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

409. Hvarför utvidga sig fasta kroppar
mindre än vätskor och gaser?

Emedan den fasta kroppens molekyler
sammanhållas af en starkare kraft, än hvad
fallet är med vätskorna och gaserna. Hos
vätskorna är denna sammanhållningskraft
ganska ringa, och hos gaserna icke blott
saknas den alldeles, utan dess molekyler sträfva
att skiljas åt. Det är då helt naturligt, att
upphettningen, som just var en förökning af
molekylernas svängningsrörelse, skall
åstadkomma större utvidgning hos vätskor och
gaser än hos fasta kroppar.

410. Hvarför begagnas qvicksilfver såsom
vätska i våra termometrar?

Emedan qvicksilfver har åtskilliga
förtjenster, som i allmänhet saknas hos vätskor.
Qvicksilfret utvidgar sig ganska regelbundet
vid upphettning, d. v. s. dess volym ökas
med lika stora tillskott för lika stora
temperaturförhöjningar. Vidare behöfver
qvicksilfver mindre värme för att upphettas ett visst
antal grader än någon annan vätska, och
dess förmåga att leda värmet är större än
andra vätskors. En qvicksilfvermassa blir
derför fortare uppvärmd än en lika stor
volym af någon annan vätska. Qvicksilfret
afdunstar högst obetydligt och är äfven i detta
hänseende bättre än andra vätskor såsom
termometervätska. Emedan qvicksilfret stelnar
vid — 40°, och alla kroppar i närheten af sin
Stelningspunkt utvidga sig mindre regelbundet,
måste man vid mätning af låga temperaturer
betjena sig af sprittermometrar.

411. Hvarför stiger qvicksilfret i termometern, då det bli varmt?

Emedan upphettningen ökar qvicksilfrets
volym, och någon möjlighet icke finnes för
qvicksilfret att utvidga sig nedåt.

412. Hvarför faller qvicksilfret till en bör-
jan, om man nedsänker en termometer i
varmt vatten?

Fig.94. Verkan af termometerkulans utvidgning.

Detta fenomen, som visar sig ännu
tydligare, om man tager en något större kula
(se fig. 94), beror derpå, att kulan, som först
uppvärmes, ökar sin volym, hvarigenom
qvicksilfret får större utrymme
än förut och således måste
sjunka. Sedan, då
värmet hunnit till
qvicksilfvermassan, utvidgas äfven
denna och i högre grad
än glaset; då börjar
qvicksilfret att stiga.

413. Hvilka fordringar
bör man kunna ställa
på en termometer?

Den första och
vigtigaste fordran på en god
termometer är, att den
skall visa rätt. Detta gör
den, om den, då den
nedsättes i smältande snö,
stannar på 0°, och, då
den sättes i ångan af
kokande vatten, visar
100° (om barometern är 760 m. m.); vidare
om röret är jämntjockt och graderna lika
stora. För det andra bör den vara känslig,
hvarmed förstås, att den skall angifva små
temperaturskilnader. Detta gör den, om
kulan är stor eller röret fint. För det tredje
skall den vara liflig; dermed förstås, att den
fort skall följa med temperaturförändringarna.
Detta åstadkommes, genom att taga minsta
möjliga qvicksilfvermassa (emedan denna
fortast genomvärmes), d. v. s. göra kulan liten.
För att förena fordringarna 2:o och 3:o, gör
man kulan liten och röret smalt. I stället
för liten kula kan man ock gifva
qvicksilfverreservoiren en aflång eller platt form,
emedan då qvicksilfret fortare antager
omgifningens temperatur.

414. Hvarför biter en rakknif bättre, om
den doppas i kokhett vatten, innan
den begagnas?

Emedan eggen på en rakknif egentligen
är en såg med mycket fina tänder. Genom
upphettningen utvidga sig dessa och blifva
spetsigare.

415. Hvarför upphettar tunnbindaren järn-
banden, innan han sätter dem på tunnan?

Jernbanden utvidgas af värmet och gå
derför lättare ned på tunnan, då de äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>