Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 113-114 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läran om ljudet - III. - 206. Hvad är en fonograf? - 207. Hvad är en audifon?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annat trattformigt rör D, i sin mot cylindern vända
ända täckt med ett metallbleck. Vid detta är
en mjuk fjeder fästad, som lindrigt pressar en
fin stålspets mot stanniolbladet. Då nu cylindern
kringvrides med samma hastighet, som då
det talades i tratten A, och röret D är passande
instäldt, glider den fina stålspetsen utefter
alla ojämnheterna på stanniolen. På det sättet
kommer blecket i röret D att vibrera alldeles
så som hinnan i A. Derigenom uppstå
ljudvågor i luften, och apparaten talar
de ord, som föregående ljudvågor inristat på
stanniolen. Man kan naturligtvis, sedan man
först upptecknat något på cylindern, försigtigt
aftaga stanniolen och sätta den på cylindern
till en annan apparat, då maskinen läser upp
talet från denna. På detta sätt kan man
skrinlägga eller kringsända med posten det
talade ordet, för att sedan vid annat tillfälle
eller på annan ort få höra det åter framsägas
af en fonograf.

Fig. 78. Edisons talmaskin.

Sedan 1888 har Edison i åtskilligt förbättrat
sin maskin; så t. ex. kringvrides nu
cylindern af ett urverk, hvarigenom rörelsen
blir likformig, och talet helt och hållet liknar
den persons röst som talat.

207. Hvad är en audifon?

En apparat, med hvars tillhjelp döfva personer
höra. Som bekant kunna ljud fortplantas
genom tänderna och hufvudets ben.
För den skull behöfs blott att sätta en 50
centimeter lång träpinne mellan tänderna på
den talande och den döfve.

Rhodes ersätter trästafven med en kautschukskifva,
försedd med ett handtag (fig. 79).
Skifvan är rektangulär nedtill och afrundad
upptill. Från spetsen gå ett par snören, som
fästas i handtaget och tjena till att böja skifvan.
Den afrundade delen stödes mot tänderna, då
de af skifvan uppfångade vibrationerna fortledas
genom hufvudets ben till hjernan.

Colladon ersätter kautschukskifvan med
en af vanligt kartongpapp, utan handtag och
snören (fig. 80). Den behöfliga böjningen på
skifvan åstadkommes genom att lindrigt trycka
skifvan mot tänderna.

Fig. 79. Rhodes’ audifon.

Vi anmärka här i förbigående, att om
döfheten är beroende på fel i sjelfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>