Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läran om ljudet - III. - 199. Hvarför dämpas ej tonen i ett blåsinstrument, fastän man håller det i handen? - 200. Huru uppstå luftvibrationerna hos ett blåsinstrument? - 201. Hvarför hviner det i fönster- och dörrspringor, när det blåser? - 202. Äro alla blåsinstrument inrättade så som i stycket 200 omtalas? - 203. Huru uppkomma stämljuden hos menniskor och djur?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
199. Hvarför dämpas ej tonen i ett
blåsinstrument, fastän man håller det i handen?
Emedan instrumentets väggar ej vibrera,
såsom fallet var med en klocka, utan, som
vi sagt, den instängda, luften.
200. Huru uppstå luftvibrationerna hos
ett blåsinstrument?
Vi hålla oss vid redogörelsen härför hufvudsakligast
till orgelpiporna, emedan de äro
enklast. Hvad som säges om dessa, gäller
ock om andra slag af pipor.
Från en väderlåda inpressas luft genom
foten eller munstycket a (fig. 72) in i rummet b,
hvarifrån den utströmmar genom en smal
springa eller rits. Till följd af friktionen i den
smala öppningen råkar den utströmmande luften i
dallringar, hvartill ytterligare bidrager den skarpa
kanten eller »läppen» a. Dessa dallringar åstadkomma
ännu ingen ton, blott ett hväsande ljud
(särskildt tydligt i flöj ten). En ton uppstår
först derigenom, att bland denna massa dallringar
de, som hafva dertill lämplig takt, sätta luften
i pipan ofvanför läppen i vibrationer. Men en
dylik pelare kan ej vibrera på mer än ett
sätt, d. v. s. gifva en ton, så länge anblåsningen
sker på samma sätt; derför måste man
i ett orgelverk hafva en pipa för hvarje ton,
långa för de låga tonerna, korta för de höga.
I flöjten finnes visserligen blott en pipa, men
den kan så att säga göras längre eller kortare
genom att öppna eller tillsluta hålen, som
finnas anbragta längs dess sida. I messingsinstrumenten
åstadkommes de olika tonerna
både genom klaffar eller ventiler (analogt med
flöjten) och genom olika anblåsning. Vid
dessa instrument är ritsen, som fanns i orgelpipan,
ersatt af den blåsandes läppar.
Fig. 72. Flöjtpipor; A träpipa, B metallpipa. |
Fig. 73.Tungpipa. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>