Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 77-78 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - V. - 131. Hur ser månen ut vid en månförmörkelse? - 132. Hvad menas med protuberanser? - 133. Hvad menas med solens corona? - 134. Hvilka himmelskroppar räknas till planeterna? - 135. Huru skall man skilja planeterna från fixstjernorna?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

band och schatteringar, stundom är den ock
grå. Dessa färgnyanser bero på ljusets
brytning i jordens atmosfär, som gör att månen
belyses af solstrålarna, oaktadt den ligger i
skuggan. Stundom synes, månkanten uddig,
hvilket beror på ofullkomligheter hos ögat.

132. Hvad menas med protuberanser?

Dermed förstås de eldröda flammor eller
tungor, som visa sig vid solranden i samma
ögonblick solen blir totalt förmörkad (se fig.
54). Dessa bildningar äro glödande vätgas,
som utkastas från den s. k. kromosfären, det
gashölje som närmast omgifver solen. Numera
kan man, tack vare en metod af Janssen, se
dessa protuberanser midt på ljusa dagen, utan
att behöfva invänta det sällsynta fenomenet
af en total solförmörkelse.

Fig. 54. Protuberanser och corona vid solförmörkelsen 1871.

133. Hvad menas med solens corona?

Då solen fullständigt förmörkats, ser man
rundtom den mörka månkanten ett ljushölje eller
gloria af hvitaktig färg (se fig. 54), hvars
höjd kan uppgå till solens hela diameter.
Från denna strålkrans utgå ljusknippen af
betydlig längd. Janssen har visat, att detta
fenomen beror på ett återsken från de högsta
partierna af solatmosfären.

134. Hvilka himmelskroppar räknas till
planeterna?

Alla de som likt vår jord äro mörka
kroppar och beskrifva banor kring solen från
vester till öster.

135. Huru skall man skilja planeterna
från fixstjernorna?

För blotta ögat se planeterna ut alldeles
som de öfriga stjernorna, ehuru de lysa
med lugnare sken. Sedd i kikare visar
en planet en tydlig skifva, under det att
en fixstjerna fortfarande synes som en lysande
punkt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>