Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 69-70 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomi - IV. - 122. Huru rör sig månen?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i en ej fullt cirkelformig bana kring jorden,
och slutligen går den kring solen; den sista rörelsen
blir en naturlig följd af den andra. En
himmelskropp, som åtföljer en planet såsom
jorden på dess färd kring solen, kallas »drabant».

Fig. 48. Karta öfver månen sedd i en vanlig kikare.

Månens afstånd från jorden, eller månbanans
radie, är i medeltal 60 jordradier, eller
38,000 nymil; sin bana kring jorden genomlöper
månen i riktning från vester mot öster
på en tid af 27 d. 7 t. 43 m. 11,5 s., hvilket
kallas ett sideriskt omlopp. Under det månen
utfört denna promenad, har jorden dock rört
sig i sin bana kring solen ett stycke i samma
riktning, det måste derför dröja något mera,
innan solen, jorden och månen sinsemellan
intaga samma lägen, som de egde vid utgångspunkten.
Den tid, som behöfs för månen att
röra sig så, att de tre kropparna två gånger
å rad intaga samma lägen, kallas ett synodiskt
omlopp och är 29 d. 12 t. 44 m. 2,9 s.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>