Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 35-36 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - Sidor ... - V. (Vätskors egenskaper, 61-76)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 28. Lagen för kommunicerande kärl.

74. Hvad fordras för att kunna anlägga
en springbrunn?

Fig. 29. Kommunicerande kärl.

Om flere kärl stå i förbindelse med
hvarandra, fig. 29, så sträfvar en i kärlen
befintlig vätska att ställa sig lika högt i alla
kärlen. Detta gäller ock, om, såsom i vår figur
synes, ett rör är kortare än de andra
Vätskan pressas då upp i form af en stråle, som
skulle, om ej luftens motstånd funnes, stiga
till samma höjd som ytan i de andra kärlen.
Man måste således för att kunna anordna en
springbrunn hafva antingen en af naturen
sjelf danad eller ock med konst gjord
reservoir, hvars yta skall ligga högre än den punkt,
der man vill anordna springbrunnen. Sedan
ledas rör från reservoiren ned till den lägre
punkten.

På vissa ställen äro jordlagren så ordnade,
att regnvatten hopar sig till stora
vattensamlingar i jordens inre, hvarifrån det rinner
ned utefter vattentäta jordlager till någon
däld eller fördjupning. Genomborras då de
ofvanför det vattentäta lagret befintliga
lagren, pressas vattnet upp med stor kraft.
Sådana brunnar kallas artesiska.

Fig. 30. Artesisk brunn.

75. Huru skall man gå till väga, för
att bestämma höjdskilnaden mellan två
ställen?

Fig. 31. Afvägningsinstrument, AB syftlinie.

En dylik bestämning, som kallas
afvägning eller nivellering, göres vanligen med
tillhjelp af ett instrument af den form fig. 31
angifver. Sigtar man utefter linien AB, som
sammanbinder vattenytorna i det uformiga
röret AB, så får man en vågrät linie, efter
hvilken man kan inställa de båda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>