Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herrskapet Klandermann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det för bred nos på andras hundar. Inte har den
någon smak, som icke har samma sorts byxtyg som
Klandermann, och den som det har, hvad är han annat än
en apa?
Då man gör fru Klandermann en tjenst, så gör
man bara sin skyldighet. Mången gång knappast det.
En dag, när herrskapets storbyk var upphängd till
torkning, så kröp den skojaren Zephyr Vestanvind in
i fru Klandermanns benbeklädnad och flängde och pöste,
så att benen stodo ut som ett par fullproppade
halftunnesäckar.
När han gungat sig trött, ramlade han ned i
vattenpölen och drog det heliga plagget med sig. Därefter
tog han sig för att rulla det hela gårdsplanen rundt.
Hvilket allt jag med ed kan intyga.
Då sprang jag ut och tog från honom fru
Klandermanns bredspetsade plagg ... — jesstanes, hvad di’
va’ sura! — och surrade stadigt fast dem på klädlinan.
Nu vet halfva sta’n, att lättsinnigare hyresgäst än
jag, det ha de aldrig haft.
Så till sist, när jag blef mätt på herrskapets
surkål, så flyttade jag — (Ha ni hört på den ostadige!) —
och hyrde in min kropp i en vindskupa, som låg
mycket nära himlen, medan min själ ännu pr tankarnas telegraf
ofta infann sig hos Klandermanns.
Jag gladde mig nu att hafva sluppit herrskapet
fullkomligt, men den glädjen var en såpbubbla.
En vacker dag satt jag i min kupa och lekte med
en solstråle, som jag fångat i fickspegeln. Kors, hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
