Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
LARSSON.
Du talar om gudsfruktan och seder — du som är så
ogudaktig! Akta dig för att hyckla; men vi ska inte tala mer om.
den saken. — Jag hoppas, du tar ditt förnuft till fånga.
FRU LARSSON.
Se så, nu ska jag in och stryka hvita halsdukar åt er, som
ska gå till skrift i morgon.
LARSSON.
Det är sant. — Du, Karl, går väl med?
KARL.
Nej, min far.
LARSSON.
Hvad? Vill du, att jag skall bli utpekad af församlingen?,
såsom den som uppfostrar sina barn till hedningar?
KAR]..
Heldre det än till skrymtare; ty • skrymtan är en styggelse
för Herran. Ni uttalade nyss ert ogillande öfver hyckleri, och
nu vill ni, att jag skall gå med er och inför altaret aflägga
en-bekännelse, som måste bli en lögn i min mun! Gjorde jag det...
då skulle ni verkligen ha skäl att förakta mig.
LARSSON.
Men hvad ska folket säga?
FRU LARSSON.
Ja, hvad ska de väl säga, då de i så många år sett oss
på den här söndagen vid slåttertiden gå till skrift, och du inte
ä’ med, som man vet kommit hem nu i dagarne! Se Otto —
han gör sin mamma till viljes lian. — Du går ju med, Otto?
OTTO.
Ja visst, mamma lilla! (Afsides.) Djefveln anamma! Jag som
skulle på jagt i morgon — men det är sant — jag får träffa
flickorna från Häringe vid kyrkan!
LARSSON.
Nå, Karl?
KARL.
Ni har hört mina skäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
