- Project Runeberg -  Barndomsminnen från 70-talets Hudiksvall /
62

(1930) [MARC] Author: Ebba Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Faster Böös och hennes inackorderingar av Anna Lindegren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

62

— Jo jo, inte omöjligt, min gubbe lilla!

Och fru Eva brast ut i muntert skratt, så
klingande och glatt, som om inga tunga bördor funnos att
bära i världen.

Hon fick en sådan lust att språka. . .

Och vad nu reskamraten hade för tankar — —
»Majorens» älsklingsämne var politiken, och det stod
inte länge på, förrän denna originella herrgårdsfru
hade satt både förvåning och skräck i sin körsven, om
man annars kan tänka sig att en Bjuråkerskarl kan
bli skraj.

Inrikespolitiken, den var fru Evas hobby, och där
var hon ett gott stycke framom sin tid. Hon glödde
för kvinnans sociala frigörelse — ett uttryck som
kanske inte än var uppfunnet, men som i henne hade en
ivrig förkämpe. Hon var helt enkelt en modern
rösträttskvinna. Möjligen var det Fredrika Bremers
mycket lästa böcker, som hade satt eld i Eva Bergs
lättantända natur. Och frisinnet var ett karaktärsdrag
inom hennes egen släkt, den Härdelinska. Därför var
det inte så ovanligt, att när på en herrgårdsbjudning
riksdagspolitiken kom på tal, frun på Lycka för en
stund kunde sätta de lugna bruksherrarnas blod i
svallning . . . Och de kära fruarna ... de ruskade på huvudet
och förtrodde varandra att Eva hade »fasliga» idéer.

Men trots allt — ingen kunde hysa det minsta groll
mot henne, hon var dock deras varmhjärtade, trofasta
vän!

Som hon nu satt där instuvad i storsläden, fick hon
nöja sig med att understryka sin mening med ett och
annat blixtrande ögonkast ur sina bruna ögon. Och
forbonden smackade på Brunte och sneglade på sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:10:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hudik70/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free