Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vibrering och låter konstnjutningen ingå som ett
moment i andakten.
Så småningom vänjde sig blicken vid den
skumma dagern; ljusstrimmorna från fönstren lyste
upp under hvalfven, och detaljerna började träda
fram ur taflan. Jag gick fram åt koret till, där
några ljus brunno på högaltaret, rundt om hvilket
prästerna sysslade. I hufvudgången sutto några
gamla tiggare, några kvinnor och barn, men i
de båda tvärskeppen, där dagern var starkare,
fast alltid dämpad, från de stora målade fönstren,
var den större delen af menigheten samlad. Det
var mest kvinnor och barn, som lågo på knä i
spridda grupper; de flesta af dem hade gröna
kvistar i händerna. Då och då reste sig några
upp, bytte plats eller gingo; andra kommo och
gingo då först in i sakristian, där de af
sakristanen fingo sina kvistar, med hvilka de trädde
ut i kyrkan. Mässan gick sin gång, men blef
snart, såsom oftast den katolska mässan, enformig
och tröttande, och min uppmärksamhet drogs så
småningom till själfva kyrkan, som låg där, dunkel
och hemlighetsfull, i den skumma dagern.
Det är icke lätt att beskrifva det intryck den
gör. Den är låg, utan att dock verka tryckande;
hvalfven höja sig icke, de breda ut sig, men
deras linier äro dock spänstiga, och deras former
icke tunga. Dessa låga hvalf, målade i dunkla
färger, de breda skeppen med sina
hemlighetsfulla perspektiv, den ständiga skymningen endast
genombruten af färgadt ljus, allt förenar sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
