Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom stadens hvita gränder, där kvinnorna
sutto i de mörka dörröppningarna, och barnen
lekte på den ojämna stenläggningen. Öfver de
manshöga murarna hvälfde sig figue-d’indernas
mandelformade grenskott, liksom stora,
lättjefulla, groteska odjur. Och solen skimrade hvitt
på de hvita väggarna, och då det blåa hafvet
stundom glänste fram öfver hustaken drogs blicken
upp mot den ännu blåare himmelen, och då
syntes hela lifvet här sammanväfdt af idel blåa
och hvita drömmar.
Så slingrade sig vägen i brantare stigning
uppför sluttningen af den klippa, på hvars topp
man ännu kan se ruinerna af den romerske,
själssjuke tyrannens palats. Och rundt omkring
tycktes hafvets horisont höja sig i takt med
oss. Husen blefvo allt glesare, vinplanteringarna
bredde vidare sina terrasser, murarna, som
innestängde vägen, blefvo lägre och försvunno
stundom alldeles, lämnande utsikten fri. Vi mötte
några kvinnor, som hälsade bekant och med ett
menande leende på min vän amerikanaren. Så
snart de kommit förbi oss, hörde jag dem skratta
och ifrigt prata sins emellan. Han såg en smula
besvärad ut, då han mötte min frågande blick.
Ungefär på klippans halfva höjd låg en
liten landtgård med af ålder mörknade murar.
Då vi nalkades den, syntes ansikten i de små,
mörka fönsteröppningarna, de försvunno igen,
men just då vi gingo förbi kom en liten flicka
ut på balkongen framför ett af fönstren, en svart-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
