Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dunstningen. Detta åter måste hafva till följd, att
saltprocenten i sådane haf måste blifva större än i andra,
isvn-nerhet om en hög temperatur påskyndar afdiwstningen och
derigenom äfven ökar del återkommande vattnet med ny
procenthalt. Detta förklarar den större saithalten i
Kaspiska hafvet, Döda hafvet och Aral, hvilka, så vidt man vet,
ej hafva något aflopp. Äfven närmare källor till hafvens
sak ha k kunna möjligtvis finnas uti salthvarf, hvilka
antingen i närheten, eller öfversköljda af hafvets vågor, kunna
mera direkt förläna sin tribut af salt åt desamma. Det
upplösta saltets mängd förefaller förvånande om man
antager Oceanens djup i medeltal vara efter Humboldt 900
fot och ännu mer efter Laplaces 5000 fot. Johnston
säger, om hela Himalava-kedjan vore söndermald till pulver,
så skulle detta icke motsvara en tredjedel af de fasta
ämnen, som äro suspenderade uti hafsvattnet.
Vattnets förhållande till värme är mera egendomligt
än andra kroppars. Det är en allmän lag att värme
utvidgar eller gör kropparnas täthet mindre, förändrar krop*
pamas molekyl-förhållande till hvarandra, hvarigenom de
kunna förekomma fasta, flytande och gasformiga. Vattnet
kan vid olika temperatur antaga hvilken som helst af dessa
tre agregationstillstånd. Alltså vid en temperatur nedom
0° C. är det is, öfver denna grad är det flytande, men
kan ej få högre temperaturgrad än 4* i 00° G. eller, som den
kallas, kokpunkten, ty fortsatt upphettning drifver det blott
bort i gasform eller int fördelade vattenångor.
Vattenångor t. ex. af ett glas vatten vid största täthet fylla ett
rum *1700 gånger sä stort, som det i glaset. Således en
märkvärdig olikhet mellan vattnets molekyler, då det är
flytande eller då det år ånga. Detta förhållande gör
ångans användbarhet som drifvande kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
