- Project Runeberg -  Om luft och bad m.m. vid Marstrand /
Innehåll

(1862) [MARC] Author: Truls Johan Hartelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INNEHÅLL.

Första Kapitlet.

Vestra kusten. Bohusläns och Bohusländska skärgårdens natur och
beskaffenhet. Folket, dess karakter och lefnadsförhållanden. Reflexioner
öfver dess fattigdom och huru den möjligen kunde mildras. Dess sjukdo*
mar. Badinrättningarnes inflytande på närmaste omgifningar.

Andra Kapitlet.

Marstrand, fordomdags genom gynnande privilegier en af nordens for*
nämsta handelsstäder, aftog i handel och välstånd under tiden och kunde
ej täfia med Göteborg. Nedsjönk i sednare tid till en obetydlighet till dess
den som badort åter repade sig; dess förträffliga läge i detta afseende.
Hvad man gjort för att rättfärdiga det växande förtroende den som badort
eger. Hvarfore Backudden och Rosenlund ej som badorter förtjena
företrädet framför Marstrand. Marstrands stad, Carlstens fästning, stadens
invånare. Arvidsvik såsom badinrättning. De betydliga förbättringar, som
der blifvit gjorda. Hvad fördel den som badort eger; olägenheter. Olika
styrelse vid Marstrand och Arvidsvik har ej inverkat menligt på någon af
dessa badinrättningar. Badgästernas antal.

Tredje Kapitlet.

Vattnets stora utsträckning öfver jordytan: dess stora mängd inom
den organiska naturen. Vattnets sammansättning såsom rent vatten; men
förekommer i naturen mer eller mindre orent, beroende på dess fysikaliska
och kemiska egenskaper. Hafvets saltmängd. Vattnets förhållande till
värme. Solstrålame äro luftens och jordytans gemensamma värmekälla.
Tabeller öfver vattnets och luftens temperatur i Marstrand och Wisby.

Fjerde Kapitlet.

Den stora mängd vatten, som ingår såsom konstituerande beståndsdel
af väfnader, gor det till en nödvändighet, att dagligen förtära vatten.
Experimenter, som visa olika verkningar af vatten om man dricker mycket
eller litet. Det befordrar en rikare omsättning och kan således vara både
närings- och läkemedel. Huru mycket vatten bör drickas, bestämmes af
det individuella förhållandet.

Femte Kapitlet.

Man har alltid användt vatten utvärtes. Instinkten gifver bärtill
impulsen. Greker och Romare insågo vattnets hälsogifrande kraft, men
vattnet började först med Priessnitz att få någon egentlig therapeutisk
betydelse. Priessnitz oeh hans metoder vid vattenbehandlingen. Baden vid
Marstrand. Huru de böra tagas. Verkningar af kalla, ljumma och varma
bad. Det kalla vattnet tillbörligt användt är ett säkert skyddande medel
mot många krämpor och sjukdomar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:08:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/htjomluft/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free