Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bilda, om än i mindre qvantiteter, oupphörligt
salpetersyra, som jemte ammoniak af regnet neddrages i
jorden.
Denna märkvärdiga cirkulation af materien kan
framställas i följande korta satser.
Växten upptager från luften kolsyra genom
bladen och vatten genom rötterna, och bildar stärkelse,
socker, fett o. s. v. samt syre.
Djuret upptager stärkelse, fett och syre, och
bildar kolsyra och vatten.
Växten upptager qväfve i form af ammoniak och
salpetersyra och bildar växtlim.
Djuret upptager qväfvesubstanser genom
vegetabilisk och animalisk föda och bildar kroppsväfnader,
samt urinämne, galla m. fl.
Jorden upptager döda djur och växter, samt
urinämne och andra djuriska afsöndringar, och bildar
ammoniak, salpetersyra och andra qväfvehaltiga föreningar.
Detta samband i naturen kan möjligtvis förefalla
oss öfverraskande. En materia, som i detta nu
tillhöra oss, kan en annan stund sväfva i luften, vara
med i stormen och i den sakta susning, som smeker
vårt öra. Hvad vi ega den ena dagen, kan en annan
dag vara växtens tillhörighet. Hvad växten eger i
dag, kan i morgon tillhöra djuren, och en annan dag
menniskan.
Vår gemenskap på detta sätt med luft, jord och
haf, med växter, djur och menniskor är en sanning,
grundad på oföränderliga lagar.
Njutningsmedel äro sådana ämnen, hvilka icke
äro nödvändiga för kroppens uppehälle. Väl har i alla
tider, hos vilda stammar, liksom hos kultiverade
folkslag, behofvet af njutningsmedel tydligen uttalat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
